Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öronsnibbar eller underläpp och inklämma i hålet en stor kloss af
trä eller harts (en s. k. »sarsillo»). Att indianernas skicklighet uti
t. ex. mönsterritning och textilarbeten ej beror blott på efterhärmning af
europeiska förebilder, anser jag höjdt öfver allt tvifvel. Ingenstädes
finner man bland Brasiliens och Argentinas hvita befolkning någon
originell hemslöjd eller själfständighet och flit i handarbeten.
Däremot kan Paraguay — bebodt som det är af ett biandfolk af hvita
och guaram-indianer — bjuda på alster af en verkligt förvånande
slöjd färdighet; de guarant-talande kvinnorna i landsorten utföra t. ex.
spetsar af underbar finhet och jämnhet i de mest komplicerade
mönster. Äfven på landsbygden i Matto Grosso förfärdigas prydliga
hemarbeten af biandbefolkningen (»caboclos», d. v. s. mestiserna);
så t. ex. säljas till städerna i denna stat, Cuyabå o. s. v.,
hängmattor, lika originella och vackra som några af den europeiska
manufakturens produkter, hvilka finna vägen dit. Det ser därför ut, som
om denna företagsamhet och händighet snarare skulle härleda sig
från det färgade elementet, de indianska stammödrarna, än från de
hvita männen och kvinnorna, de må nu vara infödda eller inflyttade.
Till bostäder hafva El chacos kringströfvande vildar dåliga tält
eller skjul (bild 12), som åstadkommas genom att hänga täcken
och halmmattor öfver pålar eller afhuggna trädstammar. Mot söder
är tältet bäst slutet för att skydda mot de kalla vindarna; mot
norr, solsidan, är det öppet. Husdjuren, hundar, getter o. s. v.,
bo under samma tak som herrskapet själfva. I dessa trakter kan
man hela året om sofva under bar himmel. Indianen tänder en
rökande eld till skydd mot mosquitos, dem han emellertid är så godt
som okänslig för under sömnen. — Under ströftågen äro de enkla
mobilierna hopbuntade eller instoppade i påsar af strutsskinn, och
alltsamman, inberäknadt småbarnen, är lastadt på kvinnorna.
Männen hafva båge och pilar till hands, på det att intet djur, hur snabbt
och skyggt det än kan vara, må undgå dem; de behöfva i sanning
vara skarpögda och kvicka jägare för att finna sin föda på de torra
slätter, där t. o. m. naturforskaren förgäfves spanar efter en liten
reptilie eller fågel. Indianerna äro storartade såsom ätare och lära
vara lika utmärkta svältkonstnärer — en lycklig afpassning efter
Gran chacos naturförhållanden; kommer något djurlif i deras väg,
vore det också tigrar, krokodiler och ormar, så är deras första tanke
att äta upp det (dock äro de ej antropofager, såsom några stammar
i det tropiska Brasilien), och de äta »på förlag»; men då jaktbyte
uteblifver, så kunna de hungra med stor uthållighet. Emellertid ser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
