Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tera sig vid handelsbodarna, i stor fara att förlora sin stolthet, att
demoraliseras och förnedras.
Hafva chaco-indianerna en framtid? Märkvärdigt nog tyckas en
mängd författare vara ense om, att denna framtid ej skall blifva
långvarig och ännu mindre lysande. Såsom skäl härför anföra några
»civilisationens påträngande», andra åter söka hos indianerna själfva,
t. ex. i deras felaktiga hygien, grunden till att de snart böra
försvinna. Det första af dessa skäl är en förvrängning af fakta: det
är icke kulturen, som borlskrämmer eller tillintetgör vildarne, utan
det ofog och den råa framfart, som hänsynslösa äfventyrare tillåta
sig i civilisationens utkanter. Låt vara, att Gran chaco’s indianer
måst uppsöka detta sitt nuvarande område såsom tillflyktsorter i
stället för mera gynnsamma boningsplatser längre söderut och österut,
och att de således vore internerade där såsom ett rättvist straff för
de ogärningar, som under gångna tider föröfvats af mocovies, tobas,
matacos o. a. — denna deras hårda lott är dock hvarken en
anledning för argentinska trupper att godtyckligt förfölja dem, bortföra
deras boskap och uppbränna deras anspråkslösa odlingar; ej heller
är den ett bevis på, att indianerna fly för kulturen och icke kunna
förlika sig med denna. Tvärtom äro de ju mycket användbara
såsom arbetare i de hvites tjänst och berömmas såsom allvarliga,
nyktra, ordentliga och kraftiga arbetare.
Det andra skälet: att vildame genom inhemska missbruk,
genom sitt fråsseri, genom abortivmedels användande o. s. v. arbeta
på sin undergång, synes mig likaledes kunna dragas i tvifvelsmål.
Det fåtal, jag själf sett af dessa människor, vittnar om ett släkte,
som äfven i El chacos ofta karga lefnadsvillkor frodas med kraft
och seghet och frambringar välväxta, sunda, starka individer,
outtröttliga jägare, skarpsynta spejare, okufliga gent emot
naturförhållanden, som för de hvita framstå såsom idel umbäranden. Deras
värsta olyckor äro väl (en gammal historia!) det öfvervåld och de
smittosamma sjukdomar, som komma från de kristna grannarna af
romansk härkomst, hvilka än genom sin oerhörda grymhet, än
genom sin bristande förmåga såsom statsbildare upprifvit eller förintat
så många stammar af den amerikanska urbefolkningen från La Plata
ända till norra vändkretsen. Man bör dock ihågkomma, att
indianer (såsom de ketchua- och aymara-talande folken m. fl.) ännu i
dag, oblandade och till öfvervägande antal, befolka Bolivia, Peru,
Chile o. s. v. vid sidan af den hvita och blandade befolkningen.
Chaco-indianerna synas ej föra någon sjuklig tillvaro utan torde äga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
