Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exposition och bevattning äro de för upptinandet viktigaste faktorerna.
Sluttningarna mot norr äro de i nämnda hänseende sämst lottade
lokalerna, så t. ex. träffades vid Kumach-Sur ännu i slutet af juli
frusen mark nästan omedelbart under mossan, och dock växte här
ej synnerligen glesa lärkträd, en iakttagelse, som dessutom visar,
i huru hög grad vegetationen kan uthärda ogynnsamma yttre
förhållanden af vissa slag.
I sammanhang härmed kan omnämnas, att mångenstädes i trakten
kring Bulkur, där erosionsrännor gräft sig ned genom marken, under-
Fig 3. »Steois* under tundravegetat ionen, unge (lir 50 ni. öfver Lenas yta, från trakten af Bulkur.
Det omkring en half m. tjocka jordlager, som tftcker isen, ilr under högsommaren endast till sin
balfva m&ktighel upptöadt. Vegetationen utgöres till större delen af Eriopharum vaginatum
och E. angustifotoum. Efter fotografi af J. Stadling.
laget för tundran befanns vara ren, klar is, hvars mäktighet ej var
möjligt att utröna. Om dylik s. k. stenis torde vidstående afbildning
kunna gifva en föreställning (Fig. 3).
Mina studier af skiljaktigheterna mellan vegetationen å kalk- och
sandstensgrund torde ej sakna betydelse för det svårlösta spörsmålet
om vegetationens beroende af kalkhalten i jordmånen. Som ett
karakteristiskt drag äfven för den flora, som här trifves på kalkgrund,
kan nämnas rikedomen på papiiionaceer (af släktena Hedysarum,
Astra gal us, Oxytropis).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
