Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landsdelar skilja sig från hvarandra. Men äfven inom ifrågavarande
norra område äro olika trakter i nämnda hänseende hvarandra mycket
olika. Hela kustlandet samt de nedre floddalarne äro nämligen
tätt befolkade och väl odlade, men inuti landet är det egentligen
blott en trakt, som kan sägas höra till denna kategori, nämligen
Storsjöns omgifningar, om också längs norra stambanan nybyggen
uppstå och befolkningstätheten därstädes följaktligen växer.
Västerbottens lappmarker, som omfatta en yta af omkring 340 kv.-mil,
hafva däremot en folkmängd af endast 19 000 invånare. Norra
och västra Jämtland innefatta stora öde bygder. I hela Härjedalen,
omkring 125 kv.-mil, bo endast 10 000 människor, hufvudsakligen
samlade kring Ljusnans dalgång. Området mellan Ljusnan och
Dal-älfven samt nordliga Dalarne består hufvudsakligen af fullkomliga
ödemarker och skogar.
Att topografiskt kartlägga hela detta område i samma skala som
mera tätt bebyggda och odlade trakter måste i betraktande af våra
resurser anses som en misshushållning med tid och krafter. Men
hvar skall då gränsen dragas mellan området för olika
uppraätnings-och utgifningsskalor ? Därom hafva meningarna naturligtvis varit
mycket delade, och svårigheter hafva uppstått vid sammanjämkandet
af de olika åsikterna, huru de allmänna kartarbetena skulle kunna
ordnas så, att bästa möjliga produkt erhölles för minsta möjliga
kostnad och att hela landet blefve kartlagdt på kortast möjliga tid.
Efter frågans behandling vid 1894 års riksdag sammanfördes
de skilda kartverken 1 till ett, under namn af Rikets allmänna
kartverk, och ställdes detta på ordinarie stat under civildepartementet.
I samband härmed bestämdes den 25 maj 1894 angående de
topografiska och ekonomiska kartverkens fortsatta bearbetande bland
annat följande : att skalan 1 :50 000 skulle användas för den
topografiska kartläggningen af några ännu återstående områden söder
om 29:de bladvåden och af hela det norrländska kustlandet intill
Västerbottens läns södra gräns samt vissa delar af det inre Jämtland;
att skalan 1 : 100 000 skulle användas för den topografiska
uppmätningen af hela den del af landet, som ej är uppmätt eller bestämd
att mätas i större skala ; att utgifningen af såväl generalstabens karta
i skalan 1:100 000 som Norrbottens läns karta i skalan 1 : 200 000
skulle fortsättas efter oförändrad plan och med nu använda arbets-
1 Det topografiska och det ekonomiska for södra Sverige, det
ekonomisk-topografiska för norra Sverige.
Ymer, 1899.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
