Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skådar ned öfver denna del, te sig sjöar och dammar som ett
riktigt nätverk. De flesta äro grunda, och en stor del torde på
sensommaren uttorka, men andra äro permanenta. Särskildt vill jag
omnämna en i sydsydvästlig riktning mot Oswalds förberg norr om
Elias sjö utsträckt, flere kilometer lång sjö med en ö i västra delen,
på hvilken ejdrar, tärnor och antagligen äfven alfågel häckade.
Åfvikande från dessa småsjöar är Elias sjö i sydvästra delen
af ön. Den är en klar och djup fjällsjö, hvars uppkomst helt visst
står i samband med dislokationer i berggrunden. Ytan af denna
sjö ligger enligt J. G. Andersson 21 meter öfver hafvet, medan djupet
belöper sig åtminstone till 30 meter, hvarför dess botten sålunda
befinner sig ej obetydligt under hafsytan. Stud. Andersson trodde sig
här iakttaga slag af en fisk, och han fann på stranden mycket gamla
lämningar af åror.
Beeren Eilands geologiska byggnad är ytterst intressant. Den
södra delen af ön till något norr om Ryssälfven utgöres, såsom
förut är nämndt, af äldre sedimentära bergarter. Ehuru lagren öfver
stora sträckor äro horisontella, såsom från Syd hamnen söderut till
Alfreds fjäll på västra sidan, äro de dock mycket pressade och i
allmänhet ej ägnade att bevara fossillämningar. 1 en utlöpare af
Alfreds fjäll sydost om Elias sjö träffades dock en stor mängd
ortoce-ratiter samt åtskilliga andra fossil, och ett liknande lager, troligen
tillhörande samma nivå, fanns ungefär midt emellan denna lokal och
Sydhamnen. Den fossilförande bergarten är mörk, ej olik Skånes
ortocerkalk. Tyvärr hafva ortoceratiterna ej kunnat närmare
bestämmas, medan däremot en på samma ställe funnen korall enligt
professor G. Lindström, som undersökt de hemförda fossilen,1 tillhör
släktet Tetradium,som är utmärkande för undersilur. Det lider där-
för ej något tvifvel, att ifrågavarande lager är af undersilurisk ålder,
men äfven andra fossilförande horisonter torde finnas inom dessa
äldre bergarter, öster om Elias sjö iakttogos röda
kalkstensvarieteter, ej olika vår röda ortocerkalk.
På östra delen af ön äro de äldre lagren mera rubbade, t. ex.
på Gull Eiland lodräta, hvilket äfven är fallet väster om Rysstugan.
Där finnas oolitlager, till en början uppfattade såsom en
forami-niferförande bergart. Norrut mot Mount Misery ser man i
strandprofilen röda och gröna glimmerrika skiffrar. Det är ej omöjligt, att
1 G. Lindström, On a species of Tetradium from Beeren Eiland. K. V. A.
öfversikt 1899, sid. 41.
Ymer, 1899.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
