Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfrigt finnas andra bivalver, gastropoder och ammoniter. En
undersökning af de öfriga topparne samt af ett stort nedrasadt parti på
Mount Miserys östra sida skall helt visst lämna en rik fossilskörd.
Dessa triaslager äro icke lika dem man hittills känner från
Spetsbergen; huruvida de till någoti del kunna återfinnas på Hopen, som
dock väl i hufvudsak tillhör juran, är ännu oafgjordt.
Istidens minnesmärken äro icke minst intressanta. Numera
finnas inga glacierer på Beeren Eiland, ja väl knappast några
permanenta snödrifvor af afsevärd storlek. Huru istiden gestaltat sig
på ön, hade hittills varit fullständigt obekant. Då jag besökte
densamma 1870, antecknade jag emellertid en observation öfver
glacier-refflor på ett konglomerat vid stranden norr om Mount Misery. Deras
riktning syntes vara ost-västlig. Under de 28 år, som sedan dess
förflutit, har jag mycket undrat, huru med iakttagelsen förhöll sig.
Lokalen — Reffeludden på kartan — återfanns 1898, och på flera
andra ställen i närheten samt vid stranden norrut funnos likaledes
refflor. På grund af sandstenens förvittring är det i allmänhet svårt
att skilja mellan stöt- och läsidan, men några hällar visade med all
önskvärd tydlighet, att rörelsen kommit från väster. Medan
refflor-nas riktning här är från V 17° S och V 10° N eller rakt från väster,1
den mot Engelska älfven V 35° S. På östra stranden af
Nordhamnen fann jag refflor, hvilkas riktning var från S 25° O (och S 29° O).
Öster om Tobiesens stuga har jag på ett ställe i strandprofilen
iakttagit en vacker morän.
Refflornas riktning vid Reffeludden synes peka därhän, att isens
rörelsecentrum icke befunnit sig på Mount Misery, utan på låglandet
nordväst därom. Därmed harmonierar äfven förhållandet på öns södra
del, där man finner större och mindre sandstensblock ända till de
sydligaste delarne och så högt öfver hafvet som minst 255 meter
(enligt barometeriakttagelse af G. Andersson). Man får väl således
antaga, att isen från låglandet rört sig söderut öfver den högre
sydliga delen.
Emellertid finnas omständigheter, som tala för att möjligen andra
centra för isens rörelser funnits jämte låglandets, såvida det ej gäller
två skilda nedisningar. Tvärs öfver utlöparen af Alfreds fjäll sydost
om Elias sjö på en höjd af cirka 160 m. öfver hafvet har nämligen
isen — såsom af där befintliga utomordentligt vackra refflor framgår
— rört sig mot väster, närmare bestämdt från O 10° S och O 15° S,
1 Missvisningen antages vara 10° V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
