Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges temperaturförhållanden jämförda med
det öfriga Europas.
Af Nils Ekholm.
(Härtill taf. 5-8.)
Väderlekens företeelser äro af fyra hufvudslag, nämligen sådana
som bero på värme och ljus, på vatten, på luftströmning eller vind
samt på elektricitet. Åf dessa är det första slaget viktigast och till
stor del orsaken till de öfriga. Ljus är blott en art af värme.
»Naturens värmehushållning» är därför första kapitlet i hvarje
meteorologisk och klimatisk undersökning. På sista åren ha flera
skandinaviska fysici lämnat värdefulla bidrag till denna frågas lösning.
Svante Arrheniüs 1 har påvisat atmosfärens stora betydelse såsom en
skyddande skärm vid värmeutbytet mellan solen, jorden och
världsrymden. Denna fråga var visserligen förut behandlad af Pouillet,
Tynd all m. fl., men först Arrheniüs har, med stöd af Langley’s och
Knut Ångströms m. fl. undersökningar öfver kolsyrans och
vattenångans absorption af olika värmeslag, lyckats närmelsevis beräkna
den inverkan på jordens medeltemperatur under olika breddgrader,
som atmosfärens halt af kolsyra och vattenånga utöfvar. Kolsyran
spelar därvid hufvudrollen, oaktadt sin ringa mängd, därför att den
icke, såsom vattenångan, vid luftens afkylning förtätas. De väldiga
klimatändringar, som under senaste geologiska tidrymder ägt rum på
jordklotet, nämligen från den varma eocentiden, då norra
polarländerna åtnjöto ett subtropiskt klimat, till den därpå följande stora
istiden, då icke blott polarområdet utan också hela norra Europa och
Nordamerika voro öfverisade, samt vidare från denna till en
intergla-cialtid, då klimatet var ungefär sådant som nu, och därifrån till en 1
1 S. Arrheniüs, Naturens värmehushållning, Nordisk tidskrift 1896, sid. 121;
Ueber den Einfluss des atmospbärischen Kohlensäuregehalts auf die Temperatur
der Erdoberfläche, Bib. till E. Vet. Akad. Handl. Bd. 22 (1896), Afd. I, N o 1.
Ymer, 1899. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
