Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 och 6) voro på samma sätt reducerade till hafsytan, hvadan denna
reduktion försvinner ur temperaturskillnaden.
Låtom oss nu betrakta temperaturkartorna något närmare, hvarvid
vi göra början med januari (taf. 5). Hvad som här genast faller i ögonen,
är att temperaturfördelningen i Europa under denna månad mera
beror på fördelningen af land och haf än på breddgraden. 1 det
stora hela aftager temperaturen från Atlanten i väster, där den är
högst, mot det inre af kontinenten, där den är lägst. Isotermerna
ha således nära nog nord-sydlig riktning. Men denna regel rubbas
öfverallt där ett inhaf eller en större sjö förekommer. En dylik
framkallar utan undantag ett temperaturmaximum, kring hvilket isotermerna
löpa parallelt med kusterna. Synnerligen påfallande är detta i fråga
om Östersjön med alla dess sund och vikar samt Medelhafvet och Svarta
hafvet. Men det märkes också vid Irländska sjön, Nordsjön, Hvita
liafvet, Ladoga, Vänern och Vättern.
Särdeles intressanta äro Skandinaviska halföns
temperaturfor-hållanden. Väster om Norge se vi en lång och bred tunga af
varmare luft sträcka sig ända från trakten väster om Irland mot
nordost upp till Ishafvet, fyllande hela hafvet mellan Island och Norge
med luft af en temperatur öfver fryspunkten. Nollgradsisotermen
når norr om Lofoten sin högsta nordliga bredd 701/,0 vid 15° östl.
1. fr. Greenwich. Denna tunga af varmare luft fortsättes äfven
utanför nollgradsisotermen åt nordost och öster norr om Norge och
Kola-halfön ända till mynningen af Hvita hafvet. Det behöfver knappt
påpekas, att denna värmefördelning framkallas af golfströmmen. Men
gå vi vidare österut, så finna vi ett ytterst hastigt temperaturfall,
ty i den inre och norra delen af Skandinaviska halfön råder
vinterköld ined en medeltemperatur mellan — 5° och — 16° C. Här
finna vi tvenne skilda köldområden. Det ena, mindre och svagare,
ligger på 62° n. br. norr om Kristiania. Det omfattar Härjedalen
och norra Dalarne samt trakten väster och söder om Rörås i Norge,
hvarest själfva centret synes vara beläget. Medeltemperaturen ligger
under — 13° (reduc. till hafsytan under — 11°) och kan under kalla
vintrar nedgå till —20°; m in im i temperaturen sjunker vintertiden ej
sällan under —40°; i Sveg iakttogs i februari 1881 — 49° C.
Det andra köldområdet, som är större och starkare, ligger i
norra Lappland och berör både Sverige, Norge och Finland.
Medeltemperaturen ligger under — 16°. Under stränga vintrar, t. ex.
1880—1881 och 1892—1893, har den nedgått till — 25° samt
minimum till — 50° och troligen ändå lägre. För att finna en lika låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
