Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Molntäcket i procent af himlahvalfvet i medeltal för Sverige:
Molntäcke Molntäcke Molntäcke Molnti
% % % %
Januari... 68 April. 54 Juli 56 Oktober... 66
Februari .. 66 Maj . 53 Augusti... 56 November 70
Mars 57 Juni . 50 8eptember 56 December 74
Störst är olikheten i södra och mellersta Sverige, särdeles kustlandet;
däremot är den föga utpräglad i det inre af Norrland, hvarest mars
är den klaraste månaden; öfverallt är likväl december den mulnaste.
Häraf följer, att instrålningen från solen under den varma årstiden
pågår jämförelsevis obehindradt, under det att utstrålningen under
den kalla årstiden är betydligt förminskad. Orsaken till denna
företeelse är ej känd. Dock torde den stå i samband med de
förhärskande sydvästliga vindarne och de oss omgifvande varma hafven.
Åtminstone vet man genom iakttagelser från andra delar af jorden,
att ett kallt, i synnerhet ett isfylldt haf åtföljes af mycken dimma och
mulen himmel under högsommaren.
Det återstår oss nu att också förklara uppkomsten af den
Skandinaviska halföns båda köldområden och den roll, de spela i vårt
vinterklimat. Det bör af det föregående vara klart, att desamma
frambringas genom värmeutstrålning. Vi ha sett, att denna, om den
finge verka ensam och utan motvikt, skulle på grund af vårt
nordliga läge framkalla en långt intensivare köld än som någonsin
förekommer på någon punkt af jorden. Oaktadt den kompensation, som
den från sommaren inmagasinerade värmen och de sydvästliga
vin-darne erbjuda, sjunker emellertid temperaturen i de båda
köldområdena djupt under omgifningens. Detta beror tydligen därpå, att
dessa ligga i lä om Skandinaviska halföns högsta fjällryggar, hvilka
afstänga de varma hafsvindarne. Har nu i följd häraf den genom
utstrålning framkallade afkylningen på senhösten fortskridit så långt,
att nederbörden faller i form af snö, som kvarligger på marken, så
ökas kölden därigenom hastigt nog. Snön utstrålar nämligen mörkt
värme lika bra som sot, men reflekterar åtminstone hälften, om ej
mera, af solvärmet. Den är en ytterst dålig värmeledare (omkring
7 gånger sämre än marken), hvarigenom värmetillförseln underifrån
afstänges. Vidare är afdunstningen, på grund af den låga
temperaturen, rätt obetydlig, så att luften blir fattig på vattenånga och
därigenom mera genomtränglig för det utstrålande värmet. Slutligen
utbildar sig öfver köldområdet ofta en anticyklon, från hvilken den
kalla luften strömmar snedt utåt, därvid hindrande tillströmning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
