Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Persiska viken. Där finnes ock en persisk örlogsflottilj af de mesl
blygsamma dimensioner,1 * bestående 1892 af två ångfartyg, »Persepolis*
och »Susa», små och usla med inalles fem kanoner, och dock påstås
det, att det i persiska statsrådet sitter två dignitärer med den stolta
titeln af amiraler, sålunda en amiral för hvardera ångbåten.
* *
*
Återstår nu att säga något om Persiens yttre politiska ställning.9
1 väster har Persien de sunnitiska turkarne, i öster de likaledes
sunnitiska afghanerna till grannar. Med båda dessa folk står Per*
sien i förhållandet af en nog ej alltför innerlig vänskap. Med
Turkiet har Persien flera gånger fört krig, och krigsanledningar
skulle nog fortfarande kunna utan mycket besvär uppletas, men
hvarken Persien eller Turkiet äro i det tillståndet, att de behöfva ett
krig som afledare för sin öfversvallande kraft.
Liknande är förhållandet mellan Persien och Afghanistan.
Persien har ett godt öga åt i synnerhet västra Afghanistan, som är ett
gammalt persiskt land och bebos af ett folk med snarare persiska
än afghanska sympatier och traditioner.3 Persien har också två
gånger under innevarande århundrade fört sina trupper mot Herat,
sista gången förorsakades häraf krig med England. Hädanefter torde
dock perserna komma att hålla sig lugna, framför allt därför, att de
ej vidare skola våga utsätta sig för ett nytt nederlag.
Det är från synpunkten af dess förhållande till England och
Ryssland^ som man i synnerhet bör bedöma Persiens politiska ställning.
Det är dessa båda jättemakter, som ha Persiens framtid i sina
händer. Och om Ryssland eller England slutligen får det afgörande
inflytandet i Persien, skall bli af den största vikt ej blott för
Persiens eget öde, utan äfven för utgången af den kamp om herraväldet
i Asien, som dessa jordens båda väldigaste kolonialmakter sedan*
länge kämpa med hvarandra.
Englands förbindelser med Persien äro äldre än Rysslands.4 De
gå tillbaka ända till midten af 1500-talet, då genom vMuscovy
pany» öfver Ryssland och Kaspiska hafvet en handelsförbindelse
öppnades mellan England och Persien. Denna fortlefde till slutet af
1500-talet, då den för en längre tid upphörde.
1 Cürzon II, sid 395. — * Som källa för det följande har hufvuds&kligen an*
vändts Cürzon II, sidd. 585 — 634. — 8 Corzqn II, sid. 586. — 4 Cürzon II, sidd. 532 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:15 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1899/0282.html
