Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det att värmetillförseln till de lägre ännu fortfar, ehuru i förminskadt
mått.
Genom denna undersökning är följaktligen ådagalagdt, att
vattenmassan på norra Nordsjö-platån i sept. 1899 innehöll c.a 420 000
kalorier pr kvadratmeter af ytan mera än i februari. Detta är det
värme hvilket undur närmast följande höst och vinter blir disponibelt
till uppvärmning af atmosfären. Är detta värmeförråd stort eller
litet? Det måste medgifvas, att vi äga ytterst otillräcklig erfarenhet
för att besvara en sådan fråga. För min del är jag dock benägen
att anse, att Nordsjöns värmeförråd vid början af denna höst är
medelmåttigt, särskildt vid jämförelse med den rika
värmetill-förseln för ett år sedan, då Nordsjön ännu i november månad hade
11° C. temperatur i ytan. En annan jämförelsepunkt kan hämtas
från Östersjöns tillstånd, hvilket omstående diagram (fig. 5) utvisar.
Inom södra Östersjön öster om Bornholm inträffar kallaste tiden i
mars, och ytvattnet var d. 16 mars 1899 vid alla nivåer från ytan
ned till 55 meters djup 8.3° C. — en för öfrigt ovanligt hög
vintertemperatur. Under 55 meter vidtager underströmmens område,
hvilken i detta sammanhang alldeles icke behöfver tagas i betraktande,
alldenstund dess vattenlager icke står i något värmeutbyte med
atmosfären. Östersjöns klimatiska inverkan inskränker sig alltså till
det öfre, omkring 55 meter tjocka vattenlagret (»Deckschicht»),
hvilket under sommaren mottager värme från luften samt under hösten
och vintern åter afger detsamma åt denna. Diagrammet visar, huru
temperaturen och värmeinnehållel i detta öfre vattenlager ökats
under den förflutna varma sommaren. Den 10 augusti innehöll hvarje
kvadratmeter af vattenytan ett värmeförråd af ej mindre är 549 000
kalorier, och dessa blifva disponibla till atmosfärens uppvärmning
under denna höst ocli vinter.
Östersjöns öfre vattenlager innehåller alltså detta år trots sitt
ringa djup ett värmemagasin af så intensiv laddning, att det
öfver-träffar golfströmsvattnet i Nordsjön i fråga om den värmemängd
som från ytenheten kan aflämnas åt luften. Det är därför antagligt,
att Östersjön under hösten och vintern 1899—1900 blir en klimatisk
faktor af stor betydelse.
Diagrammet innehåller äfven en framställning af den djupa
svenska insjön Vätterns värmeckning under den sistlidna sommaren.
Vättern upplodades d. 23 mars af hydrografiska kommissionen och
befanns då äga en vattentemperatur af 2.2° C. vid alla nivåer från
ytan till bottnen. Den 26 juli upplodades sjön ånyo på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
