Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het, och de vilda innebyggarne berättade för Crantz att sund och
inlopp förr varit segelbara, som nu lågo betäckta med ishvalf. Och
denna förändring i klimatet synes sedermera hafva fortfarit hela 18
seklet, att döma af befolkningens aftagande; ty där biskop Egede
1723 fann omkring 30 000 menniskor på hela vestra kusten, där
fann Giesecke 1813 blott 6 583. Den yngre Egede säger bestämdt i
sin journal 1770—78 att isbergen på Grönland årligen ökas. Island,
i sin välmakt ännu mer florerande, har undergått ett nästan lika
öde. Där äro skogame utgångna, åkerbruket försvunnet,
folkmängden öfver hälften förminskad, och v. Troil tyckte, att det gick
Grönlands öde tillmötes. »
Ehrenheims skildring af klimatets ändring på Grönland torde väl
vara öfverdrifven, men att likväl någon ändring i den af honom
an-gifna riktningen ägt rum, framgår af de undersökningar, som
danskarne på de sista årtiondena anställt. G. F. Holm, 1 då premierlöjtnant
vid danska flottan, undersökte åren 1880 och 1881 Grönlands
sydligaste del (Julianehåbs distrikt) från 61° 15’ n. och 46° 20’ v. till
60° 15’ n. och 43° 0’ v. fr. Greenwich och fann där en mängd
gamla nordmannaruiner liggande mestadels vid de inre fjordarna
mellan 46° 14’ och 43° 58’ v. 1. Redan förut är denna trakt delvis
undersökt och beskrifven, särskildt i det stora verket »Grönlands
#•
historiske Mindesmerker». Detta är utan tvifvel den gamla
Oster-bygden, ty det antal ruiner, som anträffats, stämmer i det närmaste
med sagornas uppgifter. 2 Holm yttrar (anf. st. sid. 72): »Om
sommeren har der i Omegnen af alle de större Ruingrupper været
rigeligt Foder for större Flokker Köer og Faar, men, hvorledes man i
hine Tider har kunnet samle tilstrækkeligt Vinterfoder til Kreaturerne,
synes vanskeligt at forstaa, naar man ikke vil antage, at Klimaet
tidligere har været mildere, saa’ at Kreaturerne have kunnet gaa ude
i længere tid af Aaret, end nu er Tilfældet. At Isdriften langs
Kysten er tiltaget i den historiske Tid nævnes i gamle Beretninger og
synes at være en nödvendig Betingelse for Forstaaelsen af, hvorledes
de gamle Nordboer have kunnet besejle det nuværende Julianehaabs * i
1 G. F. Holm, Beskrivelse af Ruiner i Julianehaabs Distrikt, der ere
undersökte i Aaret 1880, och Geographisk Undersögelse af Grönlands sydligste Del 1881,
i Meddelelser om Grönland udgivne af Gommissionen for Ledelsen af de
geologiske og geographiske Undersøgelser i Grönland. Sjette Hefte. Kjöbenhavn 1883,
sid. 57 och 147.
* Se vidare Daniel Bruun, Arkæologiske Undersögelser i Julianehaabs
Distrikt 185)5, Meddelelser om Grönland, H. 16 (1896), sid. 171 och följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
