Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade hemfört, kunde jag konstatera närvaron af åtskilliga luftalger, och af egen
erfarenhet vet jag, att de gamla horn och andra ben af ren, som man ofta linucr
i fjällregionen i nordligaste Norge, ofta äro alldeles gröna af aërobiotiska alger.
Ett rikt material af luftalger på gammal drifved och gamla ben ‘hemfördes
från Beeren E i land, Spetsbergen, Hvita ön och Svenska forlandet af 1898 års
svenska polarexpedition. Det var insamladt på följande lokaler och visade sig
vid den mikroskopiska undersökning, jag underkastat det, innehålla följande arter:
Beeren Eiland, Båthamnen, gamla hvalrossben, d. 15 juni 1898:
Pleurococcus vulgär is, Trochiscia sp. conf. K. B. J. Forssbll, Studier öfver
cephalodierna, t. Il, fig. 22 (Bih. t. K. Sv. Vet.-Akad. Handl., Bd. 8, 1833):
Kung Karls land, Svenska förlandet, gammal isbjörnsskalle, d. 8 aug. 1898:
Oscillatoria sp., Lyngbya sp., Noatoc punctiforme (Kütz.) Hab.,
sp. conf. T. Hedlund, Om polymorphismen hos aërobiotiska klorofycéer, fig. 3
(Öfvers. af K. Vet.-Akad. Förh. 1899), Stichococcus dissectus Gay, Trochiscia conf.
Fobssbll 1. c.
Hvita ön, sydostsidan, drifved, 18 aug. 1898:
Pleurococcu8 vulgaris, Stichococcus bacillaris Näg.
Spetsbergen, Treurenberg bay, vid Parrys varde, hvalben, d. 22 aug. 1898:
Pleurococcus vulgaris (3 cohœrens Wittb.
Den ofvannämnda gröna trådalgen på bojens utsida kunde därför myckel
väl vara en dylik luftalg. I själfva verket var den mycket lik Eormiscia flaccidu
(Küxz.) Laoebh., som är funnen på gammal ved, bark, murar o. s. v. på en
mängd lokaler, i synnerhet i tempererade trakter. Då Gay1 om denna alg
sär-skildt säger, att den »supporte longtemps la dessication», antog jag, att den
åtminstone delvis var vid lif och odlade den i en täckt glasskål med svag Knops
närlösning, som ställdes i ett mot norr vettande fönster. I denna kultur har
emellertid hittills (d. 5 dec. 1899) icke visat sig det minsta spår af utveckling af
de algtrådar, som lades ner i näringsvätskan samma dag bojen öppnades. De
äro nu till största delen affärgade och upplösta. Redan resultatet af detta
kulturförsök gör det osannolikt, att algen i fråga varit eu luftalg. Hormiscia ftaccida
är för öfrigt en alg af öfvervägande sydlig utbredning, som ej iakttagits i
arktiska trakter; i nordligare trakter, t. ex. vid Upsala, växer den helst och bäst på
ett jämförelsevis varmt underlag. Äfven af andra skäl är det högst osannolikt,
att den ifrågavarande algen aërobiotiskt kommit till utveckling på bojens yta. För
det första fanns ej det minsta spår af några andra algformer, hvarken luftalger
eller andra, inblandade bland de ÄTormtscia-liknande trådarna; hade dessa senare
tillhört en luftalg, skulle utan tvifvel äfven andra luftalger funnits inblandade, ty
härför talar nästan all erfarenhet både från arktiska och icke-arktiska trakter.
Vidare måste under den tid, som åtgick för utvecklingen af en dylik jämförelsevis
riklig algvegetation, äfven på andra ställen af bojens yta luftalger hafva slagit sig
ner och utvecklat sig, men häraf kunde jag ej upptäcka det minsta spår. Det kan
alltså anses för fullt säkert, att ifrågavarande gröna trådar ej utgjordes af
luftalger, och närvaron af dessa pä bojens korkbeklädnad kan således ej gälla som
bevis för, att bojen en längre tid (flera somrar) legat uppkastad på stranden.
Alldeles utan luftalger var emellertid bojen icke, ty sporer af dylika växter
funnos på dess korkbeklädnad. På de korkbitar, som en kort stund efter det
1 Fr. Gay, Recherches sur le développement et la classification de quelques
Algues vertes, sid. 63, Paris 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
