Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej anträffades i polarexpeditionens material, finnas växande i hafvet
utanför Kung Karls land. Framtida forskningar komma säkerligen
att ådagalägga, att algfloran vid Kung Karls land till sin
sammansättning icke eller endast föga afviker från den marina flora vid
Spetsbergens kuster, som ågardh, Cleve och Kjellmax lärt oss känna.
Det är egentligen endast en alg, Hormiscia (Kürz.) Toni, som
skulle kunna tyda på, att bojen fallit i vattnet på en sydligare
breddgrad, eftersom denna alg ej är funnen vid Spetsbergen; den finnes
vid Ishafskusten i Norska polarhafvet, Hvita hafvet och vid
Grönland. Enligt- Rosenvinge1 tillhör arten den nordatlantiska gruppen
och som dess nordgräns angifves Vaigat (70° n. br.). Som
atlantiska element ingalunda saknas vid Spetsbergens kuster,3 förefaller
det mig ganska-antagligt, att äfven H. implexa finnes där (och vid
Kung Karls land) och hittills blifvit förbisedd. A andra sidan kan
man dock ej förneka möjligheten af, att nämnda alg ej förekommer
växande vid Spetsbergen och Kung Karls land; dess närvaro i bojen
skulle i så fall tyda på, att bojen kommit med en någonstädes
söderifrån utgående ström. Man skulle också kunna tänka sig
möjligheten af, att de funna exemplaren af nämnda alg utgjorde de sista
resterna af en vegetation, som eventuellt funnits i bojens vattenlinje,3
men som förstördes på samma gång som oljefärgen; lika väl som
ett stycke af oljefärgen skulle den ju ha kunnat sköljas in i
mäs-singsröret. Mycket möjligt är också, att algen vuxit i den lagun,
som fanns mellan bojen och hafvet.
Lika svår att besvara är frågan : huru länge har bojen legat
uppkastad på land? Kunde man vara säker på, att de alger, som
eventuellt kommit in i det öppna mässingsröret, medan bojen ännu
gungade på vågorna eller dref omkring infrusen i is, efter det den
blifvit uppvräkt på land, ej blifvit bortsköljda och ersatta med andra,
så skulle man, synes det mig, kunna draga den bestämda slutsatsen,
att bojen först i år landat på Kung Karls land. Ty flere af de
alger, som funnos i röret, hade i anseende till cellinnehållet delvis * *
1 Om Algvegetationen ved Grønlands Kyster, sid. 172, Meddel, om Grönl.
H. 20 (1898).
* Det bör emellertid ej förtigas, att förekomsten vid Spetsbergens kust af de
flesta af dessa sydliga former är något tvifvclaktig. Polysiphonia elongnta (Huds.)
Harv., Furcellaria fastigiata (L.) Lam., Fucux serratm L., F. L. och
Alaria esculenta (L.) Grev., som af Agardh uppgifvas för Spetsbergen, hafva
där ej blifvit återfunna; af Dilsea edulis Stackh. fann Kjellman (i Isfjorden)
endast 1 exemplar.
* Jfr sid. 432.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
