Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåde öfver forsarne i Finland. En fullt riktig uppskattning af antalet effektiva
hästkrafter lämnar den dock ej, i det den blott berör de naturliga hästkrafterna,
d. v. s. är beräknad med användande af hela fallhöjden, samt i flera fall hänför
sig till högvattnet, men det är den enda, som finnes, och ger dock en ungefärlig
föreställning om de finska forsarnes storlek. En sädan karta öfver Sveriges
forsar skulle vara af utomordentligt värde. Denna karta upptager 700 forsar, som
alla ha minst 1 meters fallhöjd och återfinnas i katalogen under det pä kartan
med svart utmärkta numret. Forsen ligger där vattendraget skäres af rät. röd
linje, hvars längd anger fallhöjden, sålunda att 2 millimeter beteckna 1 meters
fall. Vattenkraften, där den är uppskattad, angifves med röda siffror, och de
starkare forsarne utmärkas med gröna cirklar, hvilkas area är proportionell med
hästkrafternas antal. 1 landets nordligaste del äro forsar utsatta endast i
strömmarnas nedre del. Högsta antalet hästkrafter när Pyhäkoski med 292,000. Hela
antalet beräknade hästkrafter i alla finska forsar synes uppgå till omkring 2’/* mill.,
hvilket, sedan uppskattning skett öfverallt, torde ökas med ’/* mill., således 3
mill. hästkrafter, en vacker summa. Men huru stor skulle den icke bli för
Sveriges alla fall och forsar, då den ensamt för Lule älfs sannolikt utgör minst 1
mill. Mycket af stort intresse framgår af denna finska karta och den åtföljande
texten. Den trakt, som att döma däraf har största utsikten att bli Finlands
viktigaste industricentrum i framtiden, är sydöstra delen genom Vuoksens rika och
jämna tillgäng pä vattenkraft.
Bladen 23—30 åskådliggöra med kartor och diagram industri, export och
import, sjöfart, fvrväsendc, post-, telegraf- och telefonförbindelser,
kommunikationer m. m. Sinnrik är framställningen af exporten af sågtillverkningar 1805—94
fran olika utskeppningsorter. Hvad texten härtill beträffar, är den mera af
historisk art, och hela jiäringsstatisliken är väl knapphändig samt saknar utförliga
tabeller, hvilket oaktadt de förträffliga diagrammen och kartorna kännes som en
brist åtminstone för utländingen, hvilken icke har till hands i Finland utgifven
statistisk litteratur. Hellre skulle han vilja undvara den mera detaljerade
framställningen af post-, telegraf- och telefonväsende, för att nu ej nämna det olika
byggnadssättet af fyrarne, som också illustreras.
Slutligen komma två blad till den historiska delen af geografien,
framställande de förhistoriska fynden med utförlig text af A. Hackman, historiska
gränser och 2 äldre kartor öfver Finland: af Olaus Magnus 1539 och Andreas
Bu-reus 1620.
Efter redogörelsen för innehållet af detta vackra arbete vill jag blott uttala
några önskningsrnål för den andra del, som Sällskapet i en framtid lär ha för
afsikt att utarbeta. En afdelning, som man i synnerhet saknar, är den
hydrografiska såväl af kusthafven som insjöarna. Men naturligen fordras härför ett
mycket långvarigt och dyrbart förarbete. Vidare saknas en djurgeografisk
framställning. Fisket och jakten böra ock ha sin plats, nämligen i näringsstatistiken. En
framställning af förvaltningen bör äfven upptaga försvarsväsende, hälso- och
sjukvård, fattigvård, kommunal förvaltning, statsfinanser m. m., liksom ock afdelningen
för undervisningsväsendet har att redogöra äfven för den högre undervisningen m. ni.
Önskemal finnas sålunda manga och i första rummet, att det må varda
Sällskapet förunuadt att vidare fortgå på den beträdda vägen. För detta storartade
och gedigna verk har ej blott geografen utan hela den nordiska kulturkretsen att
uttala sin varma tacksamhet. A. Kempe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
