Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. F. Nyström, Geografiens och de geografiska upptäckternas historia till
böljan af 1800-talet. Stockholm 1899. 414 + 10 sid. 8:o. Pris bund. 10 kr.
Att skrifva en vetenskaplig handbok, afsedd dels att tjäna en bildad
allmänhet till ledning, dels utgöra utgångspunkten för ett mera detaljeradt och
grundligare studium, är ingalunda en lätt uppgift. Därtill fordras utom en noggrann
precision i framställningssättet framför allt en ingående och omfattande
litteraturkännedom, som på hvarje punkt bjuder läsaren den moderna forskningens
resultat och håller honom fullt i nivå med vetenskapens närvarande ståndpunkt.
I fråga om en handbok i geografiens och de geografiska upptäckternas historia
ökas svårigheten därigenom, att en mängd viktiga specialundersökningar pä detta
område finnas offentliggjorda i ett oupphörligt växande antal geografiska
tidskrifter, fackpublikationer och afhandlingar, hvilka icke alltid äro lätt åtkomliga
och i alla händelser kräfva ett mödosamt arbete att kritiskt och i detalj
genomforska. Föreliggande handbok af lektor J. F. Ntström är skrifven i det
erkän-nansvärda syftet att rikta vår litteratur med ett svenskt arbete, som i öfversiktlig
form vill skildra hvad som uträttats i den vetenskapliga geografiens utveckling
och i jordens geografiska utforskande. Berömvärd är äfven förf:s sträfvan att
särskildt söka framhålla dels utvecklingen af kunskapen om Norden, dels svenska
forskares insatser i geografiens historia. Förf. har dock, synes det mig, icke
lyckats fullt öfvervinna alla de svårigheter, hvilka äro förknippade med
åstadkommandet af ett dylikt arbete; medan nämligen vissa partier af förf:s bok äro
utarbetade med stor sakkännedom och grunda sig på nyare bearbetningar af
originalkällorna, torde förhållandet icke alltid vara detsamma med andra och viktiga
delar af arbetet. Härigenom har det i viss mån kommit att lida af en icke
oväsentlig ojämnhet i framställningen. Förf. har visserligen till grund för densamma
lagt värdefulla »standard works» inom området, såsom arbeten af Yulk,
Harrisse, Richthofrn, Nordenskiöld m. il., men synes däremot ofta icke fäst
tillräckligt afseende vid sista årtiondets specialundersökningar. Särskildt skulle man
kunnat vänta, att förf. tagit mera hänsyn till de rikhaltiga litteraturhänvisningar,
kritiker och uppsatser inom facket i fråga, hvilka förekomma i publikationer som
Geographiåches Jahrbuch och Petermann» Mitteilungen. Detta oaktadt har arbetet
i sin helhet många och stora förtjänster, hvartill särskildt bör räknas den mycket
tilltalande öfverskådligheten, planens omfattning och allsidigheten i utförandet,
samt fördelen, att geografiens och de geografiska upptäckternas historia framställes
i sitt teoretiska och praktiska inbördes sammanhang, påverkande och påverkade
af hvarandra. — Utan att här i detalj kunna granska förf:s framställning vill jag
dock göra några anmärkningar belysande de ofvan antydda bristerna eller
framhållande min i en eller annan punkt afvikande mening.
Förf. börjar sin framställning med fenikerna och skildrar därvid den
kartagiske fältherren Hannos bekanta stora expedition utmed Afrikas västkust mellan
åren 4(>5 och 450 f. Kr. Härom ha tvenne betydelsefulla arbeten för några år sedan
publicerats, nämligen G. M. Kan, De periplous van Hanno, 1891, och Curt Th.
Fischer, De Hannonis Carthaginiensis periplo, Leipzig 1893; en kritisk
framställning af dessa arbetens innehåll har lämnats i Peterm. Mitteil. 1894 af W. Ruge:
Der Periplus Hannos. Enligt nämnda forskares undersökningar, hvilkas resultat
äfven godkänts af H. Berger (Litt. Zentralbl. 1893) och W. Tomaschek (Zeitschr.
f. d. österr. Gvmn. 1893), har ön Kerne, där Hanno grundläde en ny koloni, icke
som förf. tror (sid. 4) varit belägen söder om nuvarande Kap Bojador »troligen vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
