Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a Häft. - Sydpolarforskningens nuvarande ställning och mål. Af Otto Nordenskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talrikt förekommande, ännu oundersökta men sannolikt mindre
värdefulla arterna skola få en praktisk betydelse.
Likväl är det icke härvid som det största intresset anknyter
sig, utan fastmera till studiet af en annan fråga, som också för oss
i norden äger särskild betydelse. De undersökningar som utförts
öfver organismerna inom den kallare delen af det södra halfklotet
ha nämligen visat, att dessa till sin allmänna karakter visa en
slående likhet med dem som förekomma kring nordpolen och att
till och med ett ganska stort antal arter och släkten äro
helt och hållet eller mycket nära identiska, fastän de aldrig
påträffats eller ens äga några närstående släktingar inom det
ofantliga varma bältet kring ekvatorn. Man har sökt tolka detta
märkliga förhållande på många olika sätt: genom vandring från
det ena området till det andra, antingen under fysikaliska
förhållanden olikartade de nuvarande, t. ex. under istiden, då sannolikt öfver
hela jorden en lägre temperatur var rådande, eller på större djup,
hvarest kallare vattenskikt förekomma äfven i tropikerna; genom
spridning medelst fritt simmande planktoniska ungar och larvformer, eller
slutligen därigenom, att organismerna under enahanda yttre
betingelser så småningom, oberoende af hvarandra, genom anpassning
blifvit lika. Det är klart att dylika frågor ej kunna lösas af en
enda expedition, men det är äfven klart att deras betydelse för
hela vår uppfattning om arternas uppkomst och om orsakerna till
deras utseende och karaktärer är så genomgripande, att de måste
lösas, och att hvarje bidrag härtill är ytterst värdefullt.
Det är emellertid icke endast till sitt utseende som
arterna likna hvarandra i söder och norr, utan i många fall
sannolikt också till sin utveckling och sina biologiska förhållanden i
allmänhet, ehuru äfven dessa frågor kräfva ett närmare studium
för att man på dem skall kunna grunda några teorier.
I detta sammanhang må också beröras den torftiga
landvegetationens biologiska förhållanden, då äfven af dess studium,
som ännu ingenstädes blifvit påbörjadt, betydelsefulla resultat äro
att vänta. Hafva de på platsen öfverlefvat istiden, eller ha de
invandrat efter densamma? I hvilketdera fallet som helst är det
af största intresse att lära känna icke blott deras lefnadssätt och
hvilka arter som finnas, utan ock särskildt huruvida de alla
förekomma jämväl inom de angränsande mer tempererade områdena,
eller om kanske några bland dem uteslutande tillhöra de arktiska
regionerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
