Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a Häft. - Sydpolarforskningens nuvarande ställning och mål. Af Otto Nordenskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och om nu dessa två expeditioner i rätt tid afgå och sedan
återkomma efter att, hvar i sin mån, lyckligt hafva fyllt sitt värf,
hurudan skall man anse att sydpolarforskningens ställning då blir?
För visso skola vi då om dessa områden veta ofantligt mycket
mera än nu. Vi skola känna huruvida söder om Australien ligger
en stor kontinent eller blott en grupp af öar; med hänsyn tagen
äfven till »Belgicas» observationer skola grunddragen af det
antarktiska områdets klimatologi vara för oss afslöjade; vi skola känna
så mycket om den magnetiska kraftens fördelning äfven kring
dess södra pol, att man på nytt och åtminstone någorlunda
definitivt kan göra de beräkningar som fordras för teoretiska och
praktiska syften. De angränsande hafven skola vara grundligt
undersökta, de upptäckta kusterna och länderna studerade till sin
geologi så långt detta för isbetäckningen är möjligt, och denna själf
skall vara undersökt till sina verkningar och sin beskaffenhet både
vid kanterna och längre in från kusten. I det hela skall man
kunna säga att sydpolarproblemets stora gåtor, de sista i sitt slag
som så vidt vi veta ännu finnas på jorden, därmed skola vara
lösta, ehuru det är alldeles påtagligt att det skall finnas kvar
arbete nog och viktigt arbete under långa tider för de expeditioner
som för studiet af detaljfrågor vilja träda inom deras fotspår. Man
måste nämligen ihågkomma att det arbete, som inom dessa oerhörda
områden på två somrar och en vinter äfven under de
gynnsammaste förhållanden kan utföras af två fartyg och sammanlagdt på
sin höjd ett tiotal vetenskapsmän, icke kan tänkas blifva
tillfyllestgörande.
Men alldeles oafsedt detta lider dock den kombinerade planen
i sin nuvarande form af en betänklig svaghet. Af hvad man skulle
kunna kalla mera tillfälliga skäl har denna uppgjorts så, att
afståndet mellan de båda vinterstationerna skulle utgöra blott
omkring 70 längdgrader, och äfven om man medräknar de sträckor
som fartygen hoppas kunna undersöka under de båda somrarna,
blir det likväl på sin höjd blott halfva jordomkretsen i dessa trakter
som kan bli föremål för närmare undersökning, och ej ens detta
gäller om de mera detaljerade magnetiska och meteorologiska
observationer, som särskildt skola utföras på de fasta stationerna.
Visserligen kan man åtminstone i fråga om jordmagnetismen säga att
det område, där dessa äro belägna, är viktigare än alla andra –
detta förhållande har nog ock i främsta rummet varit anledning
till att de förlagts där – men likväl måste det anses för en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
