Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a Häft. - Sydpolarforskningens nuvarande ställning och mål. Af Otto Nordenskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aflägset område. Om något land skulle kunna tänkas berättigadt
att hvila på den ära, som det vunnit inom den arktiska forskningen,
så skulle väl detta vara Sverige; och man skall kanske invända att
tiden nu är inne att dels genom ett mera detaljeradt arbete å
laboratoriet, dels genom mindre resor i speciella syften skörda frukterna
af detta. Och likväl tviflar jag på att en sådan framtidsutsikt ännu
af någon kan anses tillfredsställande. Men är det vår afsikt att
uppehålla våra traditioner och fortfarande deltaga i den geografiska
kamp, som föres från så många sidor och särskildt af samtliga våra
grannländer, då synes det mig som borde en sydpolarexpedition nu
vara rätta företaget i rätta stunden. Ingen må tänka att det
därvid är något verkligt nytt vi försöka oss på. I båda fallen, i söder
som i norr, är det polarforskning det gäller; utrustning och
navigering äro på båda ställena lika, och inom samtliga vetenskapsgrenar
gäller det att såväl medel som mål äro på båda hållen
desamma, och att erfarenhet från de arktiska trakterna är den
bästa skola för arbeten i de antarktiska. Visserligen är det icke
fullständig motsvarighet man finner, ej ens i den mening som olika
arktiska områden likna hvarandra, men öfverallt finner man en
påfallande analogi, som redan nu på flera områden visats vara
mycket större, än man kunnat vänta och som hittills kunnat förklaras.
Dessa likheter böra i första hand konstateras och studeras af
personer, som äga erfarenhet från norden, men samtidigt har man att
rikta sin uppmärksamhet på de olikheter sorn finnas och som
ha ett ej mindre intresse än likheterna. Genom deras studium
öppnas för oss nya vidder, där vi för visso skola finna många nya
oväntade tillägg till kännedomen om variationsmöjligheterna under
likartade yttre förhållanden. Som en särskild grupp måste man
ytterligare betrakta de frågor som, för att afgöras, måste studeras
i södern, t. ex. frågan om tertiärperiodens klimat, hvilken måste
räknas till polarfrågorna eftersom den just uppställt sig på grund
af de resultat som svenskar vunnit inom polarländerna. Då
klimatet denna tid var varmt ända upp mot nordpolen, ligger det ju
nära till hands att antaga, att så varit förhållandet öfver hela
jorden, men ännu är det ganska ovisst, huruvida en sådan slutsats
är riktig.
Huru som helst, de resultat som vi i sydpolartrakterna kunna
vinna skola på hvarje punkt i högre eller lägre grad kasta nytt
ljus öfver frågor från norden, och skola därigenom på mångahanda
sätt blifva en häfstång äfven för utvecklingen af vår kännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
