Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Om drifisen i Norra Atlanten. Af O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wyville Thomson-banken mellan Färöarna och Shetland kunde
inkomma i Nordhafvet (se strömkartan fig. 8). Island-Färö-banken,
hvilken åtskiljer Nordhafvet och den egentliga Atlantens djupregioner,
bildade alltså äfven gränsen mellan golfströmmen och ostisländska
polarströmmen i hafsytan. Vindarne kunde förflytta denna gräns
i ytan på ett visst område, men icke aflägsna den från Island-
Färö-banken (Ingolf).
En blick på de danska iskartorna från maj och juli 1896 visar,
hvilken kolossal issmältning som ägt rum mellan Island och Jan
Mayen under sommaren.[1] Den ostisländska polarströmmen utgör
produkten af denna issmältning, hvilken måste hafva försiggått på
bekostnad af det värme, som golfströmsvattnet, hvilket inträngt
genom den djupa rännan mellan Island och Jan Mayen, medfört.
Ingolfsektionen n:o XVI, hvilken här reproduceras (fig. 7), mellan
Islands nordöstra udde och trakten af Jan Mayen, visar i
tvärgenomskärning de tre olika vattenlager, som medverka vid en dylik
polarströms uppkomst. Det öfversta, 100 - 200 meter mäktiga lagret
utgöres af smältvattnet, som uppstått genom golfströmsvattnets
inverkan på isen. Detta lager strömmar mot SSO. med en
hastighet af minst 4 eng. mil i dygnet. Under polarströmmen har man
underströmmens c:a 1000 meter mäktiga lager. Detta vatten synes
icke röra sig i diametralt motsatt riktning mot ytströmmen, utan
tillhör, af temperaturen och salthalten att döma, en golfströmsgren,
som böjer in i Jan Mayen-rännan från NO. och följer denna rännas
djupaste fåra mot drifiskanten (se strömkartan, fig. 8). Dess
rörelsehastighet beräknas till ungefär 1-2 eng. mil i dygnet. Slutligen
finner man nederst på figuren det i kontakt med drifisen afkylda
och svagt utspädda golfströmsvattnet såsom bottenlager, hvilket får
antagas långsamt draga sig från Jan Mayen-rännan österut för att
fylla Nordhafvets djupaste sänkningar.
Israndens afsmältning mellan Island och Jan Mayen har alltså
fortgått från april och maj med en medelhastighet af c:a 5 eng.
mil i dygnet. Den mekaniska effekten af denna issmältning kan
beräknas till c:a 400 000 hästkrafter i sekunden. Häraf beräknas
endast c:a 15000-20000 hästkrafter åtgå till underhållande af
vattenlagrens rörelse i polarströmmen och i underströmmen,
återstoden måste antagas gå åt till öfvervinnande af friktionsmotstånden
o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
