Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Om drifisen i Norra Atlanten. Af O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sofia-expeditionens lodningar 1868 fått namnet Svenska djupet.
Den blir underström (om sommaren) redan vid 74°-75° n. lat.
och tryckes af jordrotationens afböjande kraft mot Spetsbergens
kustbankar, går därefter öfver en underhafströskel mellan
Grönland och Spetsbergen in i polarbassängen och håller under vägen
hafvet öppet väster om Spetsbergen ända till 80° lat,
hvarigenom den stora inbuktning i isströmmen som benämnes »Whalers
bight» uppstår.
Norr om Jan Mayen har man äfven en dylik inbuktning i
isfältet, hvilken årligen tillåter hvalfångare och polarexpeditioner
att framtränga ganska långt mot NO och senast under det
förflutna året öppnat vägen för Nathorst-expeditionen med Antarctic
till Kejsar Frans Josefs och Konung Oscars fjordar. Danske
kaptenen C. RYDER fann 1891 med Heklaexpeditionen i denna trakt,
200 meter djupt under polarströmmen, saltare och varmare
vattenlager, hvilkas ursprung hittills varit oförklarade, men hvilka synas
anmälaren kunna antagas vara från en golfströmsgren (n:o 2 å
kartan), hvilken framgår genom det s. k. Tyska djupet i
Nordhafvet. Emellertid är det möjligt, att det salta och varma
underlagret vid Grönlands kustbank kan tillhöra den ofvan beskrifna
golfströmsgrenen, som går i västlig riktning mot Grönland genom
Jan Mayen-rännan, och det skall villigt medgifvas, att för närvarande
intet därom kan afgöras med säkerhet.
Ser man på öfriga golfströmsgrenar i Nordatlanten, finner man,
att de båda östligaste, som framgå på hvar sin sida af
Rockal-platån, inkomma i Nordhafvet öfver Wyville Thomson-banken och
delvis öfver Faro-Island-banken (se ofvan). En af dessa grenar
intränger på norra Nordsjöplatån och går såsom underström in i
Skagerack och Kattegat genom Norska rännan. Äfven denna
golfströmsgren kan på visst sätt sägas hafva med issmältningen att
göra, emedan det är Kattegats varma underström, som skingrar
dess drifis om våren.
Återstår således att ägna några ord åt den viktiga
golfströmsgren, som kallas Irminger-strömmen och som framgår mot
Danmarksundet och delvis genomsätter detsamma. Söder om detta sund
bildar den varma strömmen, hvars förlopp blifvit på ett utmärkt
sätt studeradt af Ingolf-expeditionen, underlaget för den isförande
polarströmmen, och en del af Irminger-strömmen böjer för detta
ändamål af mot Grönlands kust söder om sundet (se kartan fig. 5).
En annan gren genomgår Danmarksundet och böjer såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
