Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Om drifisen i Norra Atlanten. Af O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På grund af dessa båda omständigheter är bottentemperaturen
vid östra sidan af Atlanten + 2,4° C.
Uti sådana haf åter, hvarest tillförseln af drifis är riklig,
såsom i Nordhafvet och Antarktiska hafvet, uppstår ett slags
jämviktsförhållande mellan den isförande hafsströmmen och den varmare
underströmmen. Denna senare afkyles till ganska låga
temperaturer, emedan dess värmeförråd tages hårdt i anspråk af
issmältningen. Därjämte får polarströmmen ganska nedsatt salthalt och
en temperatur, som motsvarar sådant hafsvattens fryspunkt (absolut
temperaturminimum). I själfva hafsytan kan smältvattnet af solen
uppvärmas ganska högt, men vid ganska ringa djup finner man
ett absolut temperaturminimum, som är identiskt med vattnets
fryspunkt. Därunder tilltager temperaturen raskt och öfverstiger 0°
C. samt uppnår ett maximum, hvilket åtföljes af ett
salthaltsmaximum (underströmmen). Mot djupet sjunker temperaturen ytterst
långsamt och passerar slutligen ånyo 0°-punkten, hvarpå följa
temperaturer med minusgrader och något minskad salthalt ända till
hafsbottnen. Detta är det i kontakt med isen afkylda
underströmsvattnet, hvilket endast i ringa mån uppblandats med smältvatten,
och därför har endast obetydligt nedsatt salthalt. Huru mycket
salthalten och temperaturen nedsättas, beror på förhållandet mellan
tillförseln af is och tillströmningen af underströms(golfströms)vatten.
Om istillförseln är riklig i jämförelse med tillströmningen af varmt
vatten, nedsattes salthalten något under 35 0/00 och temperaturen
till närheten af ett sådant vattens fryspunkt, hvilken den dock
aldrig uppnår.
Bottenlagret i Nordhafvet har lägre temperatur än i andra
trakter af oceanen, därför att is- och varmvattentillförseln så nära
balansera hvarandra. I antarktiska hafvet har man ej funnit lägre
bottentemperatur än - 0,5° C., tydligen emedan
varmvattentillströmningen från södra Atlanten och Indiska hafvet är relativt
rikligare än i Nordhafvet. I själfva Atlanten har, såsom redan nämnts,
bottenlagret + 1,3° å + 2,4°. Det afkylda underlagret sjunker ner i
västra delen af Nordhafvet och rinner österut samt samlas i de
stora djupvattenbassängerna, hvilka alltså böra äga ett bottenvatten,
som är genom kontakt med is modifieradt golfströmsvatten. Det
är därför antagligt, att den bild, som man på grund af äldre
undersökningar uppgjort öfver Nordhafvets hydrografiska tillstånd,
kommer att ersättas af en annan uppfattning, enligt hvilken
golfströmsvattnet i detta haf simmar som ett mäktigt ytlager på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
