Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Om »bipolaritet» i hafsorganismernas utbredning. Af Hjalmar Théel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klimatets ändringar, så att en vid båda polerna likartad fauna
afskildes från den, som drog sig samman vid ekvatorn. De förändrade,
men likartade existensvillkoren verkade vid båda polerna parallelt
på omgestaltningen af de djurformer, som där kvarstannat.
Slutligen åstadkommo, enligt PFEFFER, den allmänna afkylningen af
polarområdena oeh en större enformighet i lefnadsförhållandena en
hämmande inverkan på djurens förmåga att ombildas, så att den
ursprungliga likheten mellan arterna i båda polarhafven bättre
bevarades, under det att deras likhet med de andra tropiska
stamfäderna mer och mer gick förlorad.
I enlighet med denna åskådning är flertalet af de
djurorganismer, som nu bebo de båda ishafven, att anse som lämningar eller
relikter från förgångna tider, då en tropisk fauna var likformigt
fördelad öfver hela jordklotet.
Detta är den förklaring, som gifvits öfver bipolariteten, och som
i närvarande stund har många anhängare. Nekas kan ej, att många
punkter ännu äro dunkla, men man kan knappast begära att
erhålla ett i alla afseende tillfredsställande svar på en så invecklad
fråga förr än vår kunskap, synnerligast om det södra ishafvets
djurvärld, blifvit i mycket betydlig mån utvidgad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
