Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Om gradmätningsnätets framförande öfver södra och mellersta Spetsbergen. Af Gerard De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan Hihlopen och Storfjorden, synas utsikterna efter den sista
sommarens rekognosering betydligt ljusare. Det visade sig nämligen
vara mycket sannolikt, att antingen Hellwalds eller Steinhausers
berg skall kunna användas i stället för det helt och hållet snötäckta
och därför olämpliga Hvita berget, som tidigare föreslagits. Vidare
medförde besöket på Svanbergs berg flere upplysningar af vikt för
frågan om nämnda förbindelse, hvarför här i korthet må redogöras
för detsamma.
Genom JÄDERINS och GYLLENSKÖLDS mätningar hade blifvit
utredt, att Chydenius’ berg, som i den ursprungliga planen upptagits
såsom en af förbindelsepunkterna, icke var en ensam utan en hel
serie af bergstoppar, af hvilka också flera blefvo till läge och höjd
ungefärligen bestämda. Några från den tvifvelsutan
svårtillgängligaste västra sidan gjorda försök att nå fram till dessa toppar
hade emellertid misslyckats, hvarför det fortfarande var oafgjordt
om eller hvar signal här kunde uppsättas.
Den andra i landets inre belägna förbindelsepunkten, eller
Svanbergs berg, låg enligt de äldre kartorna vida närmare kusten
och hade därför ej vållat samma betänkligheter som Chydenius’
berg. Genom mätningar från Förväxlingsudden fann emellertid
förf., att det enda verkligt dominerande berg, som i denna trakt
gärna kunde komma i fråga till triangelpunkt, ligger ej mindre än
14 km. längre inåt landet än man förut antagit. Det var samma
berg, som förf. 1882 västerifrån insyftat och fotograferat från den
höga, nordost om Klaas Billen bay belägna fjälltopp, som CONWAY
sedan kallat De Geers berg.
Den tid, som kunde anslås till uppsättandet af en signal på
Svanbergs berg, var synnerligen knapp, enär vi till en bestämd
dag uppgjort om möte med Ledokol vid Edlunds hamn. Det
beslöts därför, att, under det TSCHERNYSCHEW uppsatte ett par
reservsignaler på Edlunds berg, förf. jämte VON KNORRING och fem af
norrmännen skulle med skidor, två polarkälkar, sofsäckar och öfver
hufvud möjligast lätta utrustning göra ett försök att hastigt
framtränga till berget, men att vi, då hälften af den fastställda tiden
förgått, ovillkorligen skulle vända, vare sig vi lyckats hinna fram
eller ej.
Vår utgångspunkt var hamnen innanför diabasudden sydost
om Edlunds berg (se kartan, taf. 13), därifrån bägge båtlagen rodde
till den väldiga, två och en half mil breda isström, som bildar
Storfjordens afslutning åt nordväst. Efter omkring en och en half mils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
