Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Vattenprof tagna under "1900 års svenska zoologiska polarexpedition". Af O. Pettersson och Hj. Östergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sommar; och att äfven denna strömgren utgör en konstant faktor i
Nordhafvets vattencirkulation, kan man sluta till dels af
fångstfartygens och polarexpeditionernas erfarenheter allt ifrån SCORESBYS
tid, dels äfven däraf att kapten C. RYDER, ledare af den danska
expeditionen med »Hekla», i juli 1891 vid 74° 45’ n. lat. och 11° 42’
v. long. mellan 75 och 100 m. påträffade ett varmare och saltare
vattenlager under polarströmmen ända invid Grönlands kustbank.
Betydelsen af dessa varma underströmmar för issmältningen
och för strömbildningen i oceanen, som därur hämtar sin
rörelseenergi, har utvecklats i den nämnda afhandlingen å sid 172. Af
den å sid. 180 meddelade kartan öfver utbredning af kalk i
oceanens bottenslam synes, att golfströmsgrenarna i Norra Atlanten
afsätta sina spår å hafsbottnen genom de kalkhaltiga skal af
foraminiferer som de medföra. Så ger sig golfströmsgrenen n:o 1
tillkänna i det maximum af kalk, som påvisats väster om Spetsbergen
Mellan Jan Mayen och Island märkas spåren af golfströmsgrenen
n:o 4, hvilken smälter isen i den ostisländska polarströmmen. Vid
72°—74° norr om Jan Mayen finnas antydningar, dock mindre
tydliga, om ett maximum af kalkhalt tillhörande golfströmsgrenen
n:o 2. Detta beror därpå, att det arktiska vattnet från dessa trakter
hvarje vinter tränger fram mot SO. och blandar bottenafsatsen af
sina diatomacéskal och lerpartiklar med underströmmens mera
kalkhaltiga sediment.
Från Nordhafvets hydrografi komma nu beskrifna lödningar
att få en särskild betydelse, emedan den norska expeditionen med
»Michael Särs» samtidigt utfördt lödningar i mellersta och östra
delen af detta haf. Det är för att kunna användas såsom
kompletterande observationsmaterial vid den öfversikt öfver Nordhafvets
tillstånd under sistlidne sommar, hvilken man kan vänta af de
norska hydrograferna, som bearbetningen och publikationen af de
svenska lödningarna så mycket som möjligt påskyndats. Det är
nämligen af vikt, att en sådan utredning verkställes och
bekantgöres så tidigt som möjligt hvarje höst, emedan hafvets tillstånd
inverkar på den följande vinterns klimatiska karakter och möjligen
äfven på Skandinaviska halföns vinterfisken. För att ytterligare
bidraga till observationsmateraliets fullständigande meddelas här
å Hydrografiska kommissionens vägnar följande lodningsserier,
tagna å Nordsjöplatåns norra sluttning mot ishafsdjupet under juni
och juli månader detta år ombord å ett svenskt bankfiskefartyg»
kuttern »Patterdale», kapten NILSSON från Käringön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
