Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e Häft. - Notiser - Föreläsningar - En nyfunnen grotta i Jämtland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
politisk geografi samt under november månad tillsamman 5 timmar Sveriges
geografi (endogena inflytelser).
Lund. Professor H. H. VON SCHWERIN föreläser 2 timmar i veckan
<i>Australiens<7i> senare Främre Indiens geografi, 1 timme fysisk geografi.
Stockholm. Prof. G. DE GEER föreläser å Stockholms högskola 2
timmar i veckan om istidens geologi med särskild hänsyn till Skandinavien. Prof.
O. MONTELIUS föreläser i timme i veckan i Nationalmuseum om lifvet i
Sverige under hednatiden (våra förfäders gudatro och världsåskådning)
Uppsala. Docenten K. AHLENIUS genomgår en propedeutisk kurs i
allmän geografi; Docenten O. ALMGREN föreläser 2 timmar i veckan
Sveriges förbindelse med andra länder under förhistorisk tid; docenten E.
LÖNBORG gifver en kurs i allmän geografi; docenten J. F. NYSTRÖM föreläser
2 timmar i veckan allmän geografi samt leder 2 timmar hvar annan vecka
geografiska seminariet, hvarvid behandlas valda delar ur den allmänna och
speciella geografien.
En nyfunnen grotta i Jämtland. Inom vårt land äro som
bekant mera omfattande grottbildningar ytterst sällsynta. Därför torde i
Ymer böra upptagas några meddelanden om en större grotta eller kanske
rättare ett system af grottor, som nyligen undersökts i Hofverberget 537
m. ö. h. i norra Bergs socken, vid Storsjöns södra ände; detta ehuru
undersökningen ej utförts med den fackinsikt, att kunskap om
grottbildningens natur vunnits. Af originalbeskrifningen, hvilken är införd i
Jämtlandsposten för den 10 okt. 1900, framgår, att löjtnant O.
v. MENTZER jämte en del andra personer den 7 oktober beredde sig inträde till
grottan genom en 2 m. bred och 7 m. lång öppning i berget, belägen
norr om och c. 10 m. öfver den nedan omtalade och redan förut
bekanta grottöppningen och ungefär 50 m. öfver Storsjöns yta (292 m. ö. h.).
Vid slutet af förstnämnda passage vidtog en något öfver 12 m. djup, vid
bottnen omkring 8 m. lång och 2.5 m. bred remna, sträckande sig i norr
och söder och betäckt af nedrasade stenar. I densammas södra ände
inmynnade tvenne klyftor, af hvilka den ena förde genom tvenne
tvärbranta afsatser upp i dagen, medan den andra sänkte sig i en brant, 5 à
6 m. hög afsats nedåt genom berget i sydlig riktning och fortsatte i en
lång gång, ungefär 2 m. bred men mycket öfver manshög och med
släta, jämna väggar; bottnen täcktes af mindre stenskärfvor. Efter
ytterligare en afsats af omkring 5 m. kom man ned i en något bredare (2.5
m.) gång med samma släta väggar, men högre. Denna hade SSO-ligt
förlopp och på dess botten, som var belamrad med större stenar, fanns något
is. Sparsamt ljus inträngde här från en inre öppning af den nedan
omtalade grottan. Luften var frisk och ren, temperaturen + 5° C., medan
den samtidigt ute var + 10° C. Ungefär 10 m. längre fram vidgade sig
gången till ett omkring 5.5 m. bredt och bortåt 25 m. högt, fullkomligt
mörkt rum med lodräta väggar. Från dettas västra sida utgick i NV.
riktning en brant stupande, 15 m. lång, 2.5 m. hög och 1.5 m. bred
remna. Själfva hufvudgrottan fortsatte emellertid i den rådande sydliga
eller sydostliga riktningen, men afsmalnade efter ungefär 10 m. till 2 m.
bredd. Småningom höjde sig bottnen, stigningen blef större och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
