Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Om de nyaste upptäckterna i Armenien. Af K. F. Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så syn på inskriftspelaren, som befinner sig 30à 40 meter ofvan
klyftans botten. Där har inskriften stått öfver 2500 år. Denna
inskrift, som hör till de större chaldiska inskrifterna – den innehåller
33 rader, – är i hög grad upplysande. Frasen »Rusas talar sålunda»,
som förekommer upprepade gånger, ger omedelbart vid handen,
att inskriften härstammar från den från andra dokument bekante
Rusas I. Men dessutom gåfvo vissa förut ej i chaldiska inskrifter
funna, men från assyriska sådana bekanta ideogram vid handen,
att inskriften talar om vattenbyggnader och reglering af
vattenlopp. Anmärkningsvärdt ofta förekommer ordet Rusahi-na, »Rusas’
stad eller städer»; påfallande var också, att där var tal om
anlägning af vinplanteringar, lundar och trädgårdar i sammanhang med
invånarne i Tuspa-Van. Slutsatsen låg nära till hands, att den
vattendamm, som nu bär namnet Keschisch-göll, var bestämd att
tjäna som reservoar för bevattning af den af Rusas anlagda
trädgårdsstaden. Men Rusas’ stad kunde inte vara någon annan än
klippstaden med Chaldistemplet, hvarom nyss varit tal; och de
trädgårdsanläggningar, som omtalades, måste ligga söder om
Toprakkaleh, d. v. s. den ännu i dag där befintliga trädgårdsstaden.
Nu äro de topografiska förhållandena af den art, att
Keschisch-göll lätteligen kan ledas så, att den kunnat bevattna
trädgårdsanläggningarna vid Toprakkaleh; det var då helt naturligt att
tolka det i inskriften förekommande ordet Rusai-sue som »Rusas’
sjö», och förmoda, att därmed menas Keschisch-göll. Denna
förmodan har på ett glänsande sätt besannats därigenom, att man
upptäckt en gammal kanalledning, som ännu i dag för vatten från
Keschisch-göll till Van.
Denna nya stadsanläggning måste haft ett palats. I andra
fall heter det t. ex. »Menuas har byggt detta palats» (palats
uttryckt med assyriskt ideogram); »Menuahinili är dess namn». Här
kan Menuahinili svårligen betyda annat än »Menuas’ palats»; nu
förekommer inili ensamt på andra håll, alltså ha vi däruti funnit
det chaldiska ordet för palats. Nu omtalar Rusas-pelaren också
uttryckligen ett Rusahinili, som då inte kan syfta på annat än
borgen på Toprakkaleh. Rusas-pelaren är helt enkelt
grundläggningsurkund för den nya staden Van, sedan den gamla förstörts.
Så mycket hade man klart för sig redan efter BELCKS första
besök på platsen. Undersökningarna, som bedrifvits vid BELCKS
och LEHMANNS gemensamma expedition, hafva fullständigt bekräftat
förut gjorda antaganden samt bragt i dagen nya, delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
