Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Hvilka delar af jorden äro outforskade vid det nittonde århundradets slut? Af H. Singer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Västaustralien samt norra och södra delarne af Sydaustralien väster
om telegraflinjen som öfvertvärar den stora kontinenten; dessa vidder
hafva hittills endast på stora afstånd blifvit genomkorsade i
östvästlig riktning af WARBURTON, GILES och FÖRREST på 18 /o-talet
och i nord-sydlig 1896—97 af CARNEGIE. Af öarna erbjuder i
synnerhet Nya Guinea svåra men tacksamma uppgifter för geografen.
Blott vid Fly-, Ramu-, Ottilie- och Kejsarinnan Augusta-floderna
har man trängt djupare in i landet, men utöfver flodstränderna
räcker i regeln icke ens här vårt geografiska vetande. De
centrala bergen har ingen ännu besökt, och inom den holländska delen
saknas t. o. m. hvarje antydan eller förmodan om det inres natur.
Detta beror företrädesvis därpå, att man till dato icke funnit något
medel att öfvervinna de svårigheter, som transporten af
näringsmedel m. m. genom de stiglösa urskogarne erbjuder. Slutligen må
erinras, att man beträffande de större af Salomonöarna ännu icke
en gång öfverallt känner kustkonturerna.
Grunddragen i vår jords anlete äro oss alltså bekanta, men
en bild, som återger alla linjer och detaljer, kunna vi icke
åstadkomma, och det ser ut som om densamma länge skulle låta vänta
på sig.
Icke utan intresse är en blick på de synpunkter, som under
det igrde århundradet varit vägledande för den geografiska
forskningen. Denna har ingalunda uteslutande haft sin rot i ren idealism,
i sträfvandet att blott tjäna vetenskapen eller den individuella
ärelystnaden. Århundradets polarforskning, som började med ROSS’
färd till Baffins bay, hade under de närmaste åren ett öfvervägande
materiellt mål, nämligen sträfvandet att finna den s. k.
nordvästpassagen och utröna dess praktiska betydelse. Sedan man lärt känna,
att en genomfart visserligen existerade, men att denna var
värdelös för navigationsändamål, fick polarforskningen en rent
vetenskaplig karakter, hvilken den ända till våra dagar har bevarat.
Sydpolarforskningen har delvis varit sammankopplad med spaningarna
efter nya fångstplatser; men numera är dock dess omedelbara
mål af rent ideel art. Man säger, att vår tid icke har några
ideal, ett omdöme som nog med hänsyn till många nationer är
till fullo befogadt, ty annars hade det knappast varit möjligt, att
årslånga ansträngningar erfordrats för att i Tyskland och England
åvägabringa de jämförelsevis ringa penningmedel, som varit af
nöden för att kunna återupptaga sydpolarforskningen. Hvad
kontinenterna beträffar har forskningens gång ofta reglerats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
