Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 4:e Häft.
- De nyaste forskningarna om bronsålderns början i norden. Af Oscar Almgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillsamman, bildande ett slags krage, fig. 28. Sådana smycken äro
kända från såväl norra Italien som södra och norra Tyskland.
Här i Norden har man funnit på ett sätt att åstadkomma samma
verkan med enklare medel, i det man gjutit hela smycket i ett
stycke som en verklig krage och efterbildat de särskilda ringarna
genom parallella åsar på framsidan: fig. 29. Ur denna form
utbildade sig sedan under andra och tredje perioderna de präktiga,
vanligen med spiralornamentik prydda halskragar, hvilka man förr,
innan de i grafvar blifvit funna liggande kring skelettens hals,
brukade kalla diadem (se Svenska fornsaker fig. 122, 123).
Äfven armband af liknande art förekomma, dels i form af
månghvarfviga spiralringar, dels i form af bronsmanschetter med
parallella åsar på utsidan.
 |
33
34
Fig. 33. Bronsfibula. Norditalien 2/3. — Fig. 34. Bronsfibula. Öland 2/3.
|
Nålar af koppar eller brons till klädernas hopfästande
förekomma i alla länder redan under den äldsta metalltiden. Den i
Tyskland och Böhmen vanliga formen fig. 30 står mycket nära de
i danska och svenska gånggrifter förekommande bennålarna fig.
31, 32. — Ett stycke fram i bronsåldern uppträda i Grekland och
Italien de första »fibulorna», säkerhetsnålar af alldeles samma form,
som i midten af 1800-talet ånyo uppfanns: fig. 33. Äfven i
Norden uppträder under andra bronsåldersperioden en fibulaform fig.
34, hvilken visserligen till konstruktionen något skiljer sig från den
sydeuropeiska, men dock såväl till sin allmänna form som i vissa
detaljer till den grad liknar densamma, att de måste anses vara
ungefär samtida. [1] Detta är, som vi snart skola få se, af stor vikt
för den nordiska bronsålderns kronologi.
[1] Förhållandet mellan de båda fibulaformerna kan snarast uttryckas så, att de äro
två samtida, olika försök att lösa samma problem. Bland nålarna från den äldsta
bronsåldern förekomma många, hvilkas hufvud likna det å nålen till fibulan fig. 34.
Dessa nålar ha, liksom de flesta samtida (jfr fig. 30—32), ett hål i hufvudet, hvari
fästes en tråd, som lindades kring nålen, sedan den var instucken i dräkten, och
sålunda höll den kvar. Gjordes nu denna tråd af brons med ena änden instucken i
nålens hål och den andra bildande en hake för att upptaga nålspetsen, så var fibulan
fig. 34 färdig. Denna form, hvaraf spår finnas i Italien, har fått sin egentliga
utbildning i Norden, Den vanligaste sydeuropeiska fibulan åter, fig. 33, bildades genom
omböjning af nålen själf, så att dess spets upptogs i en hake vid hufvudet. Båda
formerna har man i öfrigt gifvit samma karakter med spiralrefflad båge, de fria ändarne
upprullade till spiralskifvor o. s. v. Båda blefvo sedan utgångspunkter för en mycket
rik utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1900/0446.html
