Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Otto Torell, den vetenskapliga polarforskningens grundläggare. Af A. G. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ur redogörelsen för 1861 års expedition [1] må följande om
densamma anföras. I sin till Kgl. Vetenskapsakademien inlämnade
plan för den tillämnade expeditionen framhöll TORELL, att densamma
afsåg två särskilda ändamål: dels en naturvetenskaplig, omfattande
undersökning af Spetsbergen och dess kuster, dels en geografisk
exkursion än längre i norr och nordost. Det vore af vikt, att
dessa två delar så ordnades, att om äfven den senare, som vore
af mera vansklig beskaffenhet, skulle hafva mindre framgång,
expeditionen likväl genom den förra skulle få ett tillfredsställande
resultat. Professorerna S. LOVÉN och N. H. SELANDER, som till
Akademien afgåfvo utlåtande öfver planen, yttrade, att »denna tanke
är så riktig och af en sådan betydelse, att den bör läggas till
grund för hela företagets ordnande. Att den norrut riktade
exkursionen skall gifva nya upplysningar om den högsta Nordens
geografi är anledning att hoppas, men det kan med visshet väntas,
att en väl organiserad undersökning af själfva Spetsbergen skall
gifva särdeles viktiga data och materialier, som för lång tid skola
blifva fruktbringande för ej blott den högre Nordens, men äfven
Skandinaviens naturalhistoria. Åtgärderna för dessa expeditionens
tvenne mål, af hvilka det ena har visshet för sig, det andra
sannolikhet, böra därför så ordnas, att det förra, väl vunnet, ersätter
hvad som möjligen måste finnas ouppfylldt i det senare». Det
framhålles vidare, hvilka geografiska resultat, som äro att förvänta
af undersökningen på själfva Spetsbergen, och de olika geologiska
arbeten, som där böra utföras, hvarvid särskildt erinras om de
glaciala fenomenens betydelse för oss. »Glacialtiden, den geologiska
period, då ismassor betäckte vida sträckor af jordens yta, ett af
de mest betydande skiften i naturens hela historia, framträder med
allt bestämdare drag, i samma mån som vi blifva förtrogna med
de trakter, som ännu i dag äro skådeplatsen för samma fenomen.»
Äfven zoologien kunde vänta sig viktiga bidrag, och
draggningar borde utföras från grundaste ställen till de djupaste, som
kunde uppnås, äfven i öppna hafvet. På botanikens område torde
forskningarna isynnerhet böra riktas mot de lägre växterna.
Magnetiska iakttagelser, meteorologiska och hydrografiska
observationer m. m. vore också afsedda att utföras. Särskildt
framhålles vikten af en rekognosering för den af SABINE
föreslagna gradmätningen öfver Storfjorden till Sjuöarna, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
