Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söka höja finnarne. Frän Gottlunds vandringar kan man därför
med skäl datera en ny period af raskt tilltagande välstånd och
hyfsning i våra skogsfinnars historia, en period, som inom kort
kominer att afslutas därigenom, att finnarne fullständigt
sammansmälta med svenskarne efter att i bortåt 300 år hafva midt ibland
dem bibehållit sitt språk och sin nationalitet.
* ♦
*
Den finska invandringen till mellersta Sverige började nämligen
redan på 1500-talet. Hufvudsakliga anledningen till densamma är
att söka i de olyckliga förhållanden, som under denna tid nästan
oafbrutet voro rådande i Finland. Under Gustaf Vasa hade i
Finland mestadels härskat fred, och landet hade i många afseenden
gått framåt Ett exempel härpå är det betydliga koloniseringsarbete,
som här under Gustafs senare regeringsår utfördes. Det är först
nu, som de vidsträckta ödebygderna i norra delame af Tavastland
och Savolax samt omkring Ule träsk börja blifva befolkade.
Kolonisterna i dessa trakter utgjordes mest af savolaxare, äfven i
Tavastland. Så har t ex. den i detta landskap belägna Rautalampi socken,
som så ofta omtalas i de svenska finnames historia, och som
omfattade hela nuvarande Laukas härad, uppkommit genom nybyggare
från Savolax under kung Göstas tid.
Äfven under Erik xiv fick Finland i det stora hela åtnjuta
fred och jämförelsevis lyckliga tider, äfven om adelns och fogdarnes
förtryck, öfver hvilket redan Gustaf Vasa klagar, samt det
främmande krigsfolket började göra böndernas ställning svår. Under
Johan m:s regering blef det allt värre. Redan år 1572 säger
biskop Juusten i ett cirkulär till prästerskapet, att allt sedan
dan-skame förjagades, hade man ej haft så olyckliga tider. Älfsborgs
lösen och de oupphörliga gärdema och utskrifningama för de ryska
krigen lade många gårdar öde. Missväxt och plundringar ökade
ödehemmanens antal. Det utländska krigsfolket, som vanligen fick
vänta pä sin sold, for fram som i fiendeland. Adeln och
ämbetsmännen utöfvade det värsta förtryck, och någon rättvisa var ej att
vänta, då domaresysslorna gåfvos som belöningar åt duktiga krigare,
som blott togo inkomsten och utöfvade ämbetet genom ofta lika
okunniga som giriga lagläsare. Ett bref från hertig Karl till Johan in
29 maj 1580 visar, att redan nu en mängd finnar kommo till hertigen
och klagade öfver fogdar och förläningsinnehafvare. Mot slutet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0075.html
