Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det fanns således godt om utrymme för nyodlingar inom de
ifrågavarande landskapen. Allt sedan Gustaf Vasas tid hade
regeringen haft i tankarne att tillgodogöra sig ödemarken. Som kändt
är, betraktade Gustaf Vasa alla obygder såsom tillhörande den
svenska kronan och således såsom något, hvaröfver han själf
efter behag kunde förfoga. Det var i kraft af denna uppfattning,
som han år 1559 gaf tillstånd åt hvem som ville att slå sig ned i
ödemarkerna och där upptaga nya gårdar. I huru vidsträckt mån
detta skedde, kan jag ej säga; säkert är emellertid, att man under
den närmast följande tiden ser nybyggen omtalade på flera olika
ställen, såsom i Folkärna och andra socknar i Dalarne och äfven
annorstädes i landet.
Men någon riktig fart tog nyodlingsarbetet först under Karl
den niondes tid. Denne konung har i vår odlings historia uträttat
så mycket, att man därom numera knappast kan göra sig en
föreställning. Och hans arbete för Sverige böljar i hertigdomet. Från
det uppbygger han Sveriges rike på nytt.
Karl tillträdde sitt hertigdöme omedelbart efter
tronomhvälf-ningen 1568, och det dröjer ej länge, innan man kan iakttaga
spåren af det nya regementet jämväl på det område, hvarmed vi här
sysselsätta oss, nämligen nyodlingsarbetet. Redan på 1570-talet är
detta i full gång. I ett bref af den 10 sept. 1579 ger hertigen en
allmän tillåtelse att upptaga nya gårdar på kronans skogsmarker
samt bestämmer närmare villkoren därför. Den, som ville anlägga
ett nybygge, skulle hänvända sig till häradshöfdingen, och denne
ålåg det då att tillsamman med tolf beskedlige män af häradet
utse platsen, så att nybygget ej kom att göra de gamla »bolbyame»
något för när. — Under de första sex åren fick nybyggaren
åtnjuta skattefrihet, hvarjämte kungjordes, att han kunde erhålla
utsäde och annan hjälp af hertigen för att komma sig i gång.
Det är tydligt, att denna tillåtelse var en ganska radikal nyhet,
och att nybyggarne, hvilka de än voro, sågos med oblida ögon af
de gamla bolbyames invånare, som ej hade samma uppfattning
som hertigen om äganderätten till ödeskogarne. De sökte också
stundom med våld hindra, att några nybyggen anlades åtminstone
inom ett par mil från de gamla byame, hvilket emellertid blott
gaf Karl anledning att till präster och bönder utsända ett strängt
iförbudh at hindre them, som Torpeställe optage vele». Hertigen
säger här, att ..hvar vi härefter förnimma, att några, som antingen
af oss eller våre befallningsmän här i landsänden förlofvade varde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
