Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bosatte sig också en och annan finnfamilj. Några kommo till
och med inom Lappmarkens område. Man känner sålunda, att
finnar slagit sig ned inom Åsele lappmark, t. ex. vid Gafsele och
Hällan, ehuru ej förr än efter 1673, då regeringen började vidtaga
åtgärder för att få lappmarkerna befolkade genom kolonisation
från andra trakter.
Ångermanlands finnskogar sammanhänga i söder omedelbart
med Medelpads. I detta landskap inflyttade finname ganska talrikt,
bl. a. i den tätt intill Viksjö finnmark belägna Ljustorps socken
och för öfrigt utefter hela gränsen mot Ångermanland. Äfven
mellan floderna Ljungan och Indalsälfven hör man finnar omtalas
i flere socknar, såsom i Selånger, Holm och Borgsjö, men de flesta
finnarne äro dock att söka söder om Ljungan, på gränsen mot
Hälsingland, i Attmar, Tuna, Stöde, Torp och Borgsjö, i hvilka tre
sista socknar man hade en sammanhängande finnmark, som också
redan före år 1600 hade börjat befolkas. Ulfsjö och Hällsjö i Stöde
socken lära vara bland de äldsta finnbyarne i detta landskap.
Nästan utefter hela sydgränsen sammanhänger denna finnmark
med norra Hälsinglands finnskogar. Inom detta landskap ligga de
största finnskogarne väster och söder om Ljusnans dalgång, men
äfven på östra och norra sidan finnas vidsträckta finnbygder, och
dessa äro säkerligen också de äldsta, som naturligt är, då
invandrarne kommo norr- och österifrån. Redan före år 1600 anlände de
första finnarne till Hassela socken, och dessa åtföljdes snart af andra,
som slogo sig ned i skogstrakterna mot Medelpad, i Gnarp, Bergsjö,
Hassela, Bjuråker och Ljusdal (Ramsjö). Här uppstod sålunda en
stor, sammanhängande, ehuru visserligen tämligen glest befolkad
finnmark. I Hassela (och Gnarp) nämnas i slutet af 1600-talet
förutom Kölsjön, där en hel skara finnfamiljer funnos, endast
Vrång-tjärn och Maluungen såsom bebodda af finnar, i Bjuråker omtalas ett
tiotal finnbyar eller gårdar, och i Ljusdal (med Ramsjö) tre. Inom
Bjuråker sträckte sig finnbygden långt mot söder — till och med
Svågaälfvens dalgång hyste flere finnbyar — ända ned emot
Dellensjöarne, På näset mellan Norra och Södra Dellen, i Norrbo,
voro ej mindre än 3 finnbyar belägna, nämligen Kyrkbyn, Bästdal
och Hålsjö med inemot ett hälft hundratal invånare. Äfven i
Delsbo, söder och väster om Södra Dellen, funnos finnar. Längre
söderut, i Forsa och Enånger, omnämnas flere finngårdar, bland hvilka
Grängsjö ensam hade ett femtiotal invånare. Inom Arbrå socken
var Nian den största finngården. Hällsen söder därom, synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
