Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungefär lika stor tyckes folkmängden hafva varit i
Grangärdes finnmark, hvilken också omedelbart sammanhängde med de
förra finnmarkerna. Denna finnmark bestod af gårdarne eller
torpen Kullen, Gensen, Båtmakartorp, Skattlösberget, Abborrberget,
Gensberget, Bringsjöberget, Nitten, Järpberget och Tenberget. Den
sträckte sig något längre mot nordost och sammanhängde här med
finnmarken i Floda socken, hvilken den tiden endast bestod af
torpen Flen och Löfsjön med sex finska hushåll. Mot väster
sammanhänger Grangärdes finnmark med Dalarnes största finnmark,
Nås, till hvilken denna tid också hörde hela Säfsnäs socken, som
först senare blef därifrån afskild. Denna finnmark omfattar ensam
ett område, som är betydligt större än halfva Öland. Här lågo denna
tid finnbyame eller gårdarne Håberg, Ursen, Hoberg, Älgberget,
Nyhöjden, Gällingen, Drefsen, Norrtjärn, Skifsen och Björntorpet,
Säf-sen, Håen, Frösaråsen, Dunderberget, Älgsjöberget, Tyen,
Kvarnberget, Flaten, Köleråsen, Närsen och Näfveråsen samt Digerleden
med tillsamman omkring 50 hushåll. I nordväst gränsar denna
stora finnbygd till Järna finnmark, med gårdarne Vackerskogen
och Örskogen, och i väster till Äppelbo (Skärfjäll, Höksjö, Lilla
Lönnhöjden och Nybofjäll) med tillsamman omkring 10 hushåll.
I denna socken hade också en och annan finne slagit sig ned
alldeles i älfdalen, till och med på den norra sidan om älfven.
I Malungs socken är den äldsta finnmarken att söka i det
senare Tyngsjö. Bland de äldsta finngårdame äro Milsjö och Bredsjö;
senare anlades Afradsberg och Afradstjärn samt Löfån.
Tillsamman utgjorde finnarne vid den ifrågavarande tiden i Malung endast
omkring ett tiotal familjer.
I Lima och Transtrand funnos redan på 1600-talet finnar, ehuru
ej synnerligen talrika. Äfven de äro att söka väster om älfven.
På hela den östra sidan om västra Dalälfven träffar man knappast
ett enda finskt nybygge.
Den mellersta finnmarken, för hvars utsträckning vi här
redogjort, hänger utefter hela sin längd tillsamman med Västmanland
och Värmland. Inom det förstnämnda af dessa landskap påträffas
redan i Ramsberg åtskilliga finska nybyggen, och hela den
nuvarande Ljusnarsbergs bergslag var öfverallt uppfylld af finska
kolonister. Af ett bref från år 1606 ser man, att en finsk torpare från
Värmland redan på 1500-talet slagit sig ned vid sjön Ljusnam,
och 1607 funnos åtminstone tre finska familjer vid Hörkensjöarne.
Upptäckten af koppargrufvan, som gjordes 1624 af en finne, gaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
