Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den stora Torellska expeditionen 1861, i hvilken Nordenskiöld,
såsom nämndt, deltog såsom chefens närmaste man. Det var denna
expedition, som blef rättesnöret för alla senare vetenskapliga
svenska polarfärder, i det att densamma utrustades med hänsyn till
en möjligast mångsidig undersökning af det område, som utgjorde
expeditionens mål. För den, som personligen känt Torell och
hans omfattande intresse, samt iakttagit huru hans planer, allt efter
som de utarbetades, plägade blifva mer och mer vidtsväfvande,
förefaller det helt naturligt, att just han skulle taga steget fullt ut, i
all synnerhet sedan han genom expeditionen 1858 lärt sig inse
vinsten af en arbetsfördelning. Det är väl sannolikt, att han i
dessa planer understödts af
både Loven och Nordenskiöld,
men äran att hafva grundlagt
den vetenskapliga
polarforskningen tillkommer i alla fall
honom.
Till expeditionen 1861
beviljade regeringen, på förord af
Vetenskapsakademien, 12 000
kronor, hvarjämte rikets
ständer anslogo ytterligare 8 000.
Privata personer lämnade
äf-ven bidrag; det största kom
från dåvarande hertigen af
Östergötland, sedermera
konung Oscar II. En
uppkommen brist på något öfver 17 000 kronor betäcktes efter
återkomsten genom ytterligare anslag af rikets ständer. Kostnaderna för
det hela belöpte sig till kronor 51 967,63. Jag har anfört dessa
siffror såsom erbjudande en rätt intressant jämförelse med de
nutida kostnaderna för liknande företag, i förhållande till hvilka
expeditionen 1861 snarare måste anses dyr än billig. Den hade
till sin disposition två i Tromsö förhyrda och utrustade ishafsfartyg.
skonaren Aeolus och slupen Magdalena. På Aeolus befunno sig
Torell och Nordenskiöld, hvilken senare skulle deltaga i ledningen
af det hela samt företaga geologiska undersökningar och
geografiska ortbestämningar. Fartyget fördes af dåvarande
sekundlöjtnanten B. Lilliehöök, och ombord på detsamma befunno sig i öfrigt
de finsko magistrarne A. J. Malmgren och K. Chydenius, den förre
Aeolus i Treurenbergbay, den 14 juni 1861
(Efter Chydenius.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
