Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Labuan, norr om Bornéo, där äfven växtförsteningar insamlades.
Härifrån fortgick färden den 21 till Singapore, där man uppehöll
sig från den 28 november till den 4 december, hvarefter Vega
anlände till Point de Galle på Ceylon den 15. Därifrån besökte
Nordenskiöld Ratnapora för studium af ädelstensgrufvorna (vaskerierna),
medan de öfrige naturforskame voro sysselsatta med arbeten af
olika slag. Ända hit hade Vegafärden bibehållit sin karakter af
vetenskaplig expedition, men hädanefter skulle hemfärden sättas i
främsta rummet Ceylon lämnades den 22 december, Aden
anlöp-tes den 7—9 januari 1880, och ankaret fälldes i Suez den 27.
Härifrån företogs en utflykt till Kairo, hvarunder Nordenskiöld fick
tillfälle att medföra ett hästlass förkisladt trä från den s. k.
»förstenade skogen» vid Mokattambergen. Den 3 februari afgick Vega
från Suez, och därifrån gick hemfärden öfver Neapel, Lissabon,
Falmouth, Vlissingen och Köpenhamn till Stockholm, där Vega
mottogs med jubel och festligheter utan like, vittnande om den
entusiasm och beundran, som hennes färd uppväckt i hvarje svenskt
bröst. Detta var den 24 april, som Svenska sällskapet för
antropologi och geografi sedan dess såsom »Vegadagen» årligen firat till
minne af Vegas bragd. I den nuvarande almanackan har dagen
erhållit Vegas namn.
Att redogöra för Vegafärdens vetenskapliga resultat förbjuder
utrymmet. Hvad i detta afseende vunnits, finnes nedlagdt i
»Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser», fem digra band, till
hvil-kas utgifvande riksdagen anslog 50 000 kronor. Vi finna i
desamma uppsatser af nära ett trettiotal olika vetenskapsmän,
behandlande meteorologi, astronomi, fysik, hydrografi, zoologi, botanik,
paleontologi, mineralogi, etnografi m. m. Att kännedomen om
norra Sibirien genom Vegafärden blifvit i så högst väsentlig mån
vidgad, har man till stor del att tacka Vegas infrysning, huru
tåla-modspröfvande denna än till en början kunde synas.
Nordenskiölds åsikt, att kringseglingen af Asiens nordspets, Kap
Tscheljuskin, ej torde vara den svåraste passagen på en färd från
Atlanten till Lena, har sedermera blifvit bekräftad. Nansen passerade
densamma 1893, E. v. Toll 1901, sedan han visserligen misslyckats
året förut. I alla händelser är det nog icke att påräkna, att på en
sommar kunna tillryggalägga vägen från Novaja Semlja till Pitlekaj. Det
har efter Vegas färd inträffat, att isen legat obruten mellan
fastlandet och de Nysibiriska öarna samma dag på året, som då Vega
passerade stället 1878. Men att därför vilja förneka, att nordost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
