Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingå, hyste Nordenskiöld ett alldeles speciellt intresse, hvilket ända
till hans senaste år gaf sig uttryck i mödosamma och under åratal
fullföljda forskningar på detta område. År 1859 utkom hans
arbete om gadolinitens kristallform, i hvilket han beskrifver en del
kristaller från Kårarfvet och Broddbo nära Falun. I den redan
då uppkomna meningsskiljaktigheten angående gadolinitens
kristallsystem besluter sig Nordenskiöld för det rombiska systemet,
ehuru-väl han påpekar såväl den monoklina symmetrien hos kristallerna, som
också vinkelanalogiema med epidoten. I betraktande af det
material, som stod honom till buds, kan hans slutsats anses vara fullt
berättigad, då kristallerna icke kunde mätas med
reflexionsgoniome-ter och således den mycket obetydliga afvikelsen från det rombiska
systemet nödvändigt måst undgå honom. Som bekant har
gadolinitens monoklina kristallform först långt senare blifvit fastställd
på bättre material från andra fyndorter, och resultatet vunnit
bekräftelse genom undersökning af de optiska egenskaperna.
I sitt följande år (1860) utgifna arbete »Bidrag till kännedomen
af i Sverige förekommande yttrotantal- och yttroniobmineral »
meddelar Nordenskiöld resultaten af en undersökning af de vid,
Ytterby förekommande tantalatema och visar, att dessa, som af
Berzelius sammanförts till ett enda mineral, s. k. »svart», »gul» och
»mörk yttrotantal», i själfva verket utgöras af två helt skilda
mineralspecies, nämligen yttrotantalit, motsvarande Berzelii svarta
och gula yttrotantal, samt fergusonit, ett mineral förut kändt
endast från Grönland, innehållande niobsyra i stället för
tantal-syra, motsvarande Berzelii »mörk yttrotantal». En fullständig
beskrifning af yttrotantalitens kristallform meddelas, hvilken ännu
äger full giltighet. I samma arbete beskrifver Nordenskiöld ett af
honom vid Kårarfvet funnet nytt mineral, äfven det ett tantalat,
som han benämner hjelmit efter den svenske kemisten P. J. Hjelm
(1746 -1813), hvarjämte han redogör för de af Mosander påbörjade
och af Nordenskiöld fortsatta undersökningarna rörande de
metallsyror, som förekomma i det med yttrotantaliten besläktade
mineralet euxenit.
Ett närstående arbete är det, som behandlar de naturliga
tan-talater och niobater, som förekomma i kvarts- och fältspatsbrotten i
Tammela och Somero socknar i Finland och som utkom 1863
under titeln »Om tantalitartade mineralier från nejden af Torro».
Nordenskiöld visar här, att de vid dessa fyndorter förekommande
tantalitartade mineralen i själfva verket utgöras af både tantalater och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
