Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan äfven den vakna forskareblicken att tacka för vunna
framgångar.
Ett dylikt lyckligt fynd var det som föranledde hans första
afhandling af allmänt karthistoriskt innehåll och som han beskrifvit
i Ymer 1884 under titeln »Om en märklig globkarta från början
af sextonde seklet». Inklistrade i ett inköpt exemplar af den i sig
själf sällsynta Ptolemaeus-upplagan af 1525 hade han funnit de för
montering utklippta segmenten af ett hittills okändt globtryck, som
han efter en sakkunnig utredning och jämförelse med andra kartor,
af hvilka ett par meddelas i facsimile, påvisade såsom sannolikt
utfördt i Ingolstadt mellan 1511 och 1515. Senare hafva
visserligen andra forskare trott sig kunna med några år framflytta tiden
för tryckningen af denna globkarta, hvaraf ännu ett par exemplar
blifvit funna och ett utbjudet till salu för exorbitant pris, samt häfda
Petrus Apianus’ rätt att anses såsom dess upphofsman, hvilken af
Nordenskiöld bestridts, men denne hade i hvarje fall riktigt
angif-vit kartans betydelse såsom en af de äldsta på hvilken namnet
Amerika finnes utsatt. Den i detta afseende utan jämförelse
viktigaste upptäckten fick Nordenskiöld dock icke upplefva, ty först
under innevarande år har den lärda världen öfverraskats af
underrättelsen att Martin Waldseemiillers stora världskarta af 1507
blifvit återfunnen och därmed ytterligare ett, såsom det synes
00m-kullkastligt, bevis framdraget för den äfven af Nordenskiöld häfdade
åsikten, att den nämnde tyske kosmografen är upphofsmannen till
namnet Amerika.
Åtskilliga andra frukter af Nordenskiölds historiska studier sågo
dagen under 1880-talet. Redan innan han publicerat nyssnämnda
afhandling hade han (1882) låtit ombesörja en facsimileupplaga af ett
af de båda i kungl. biblioteket förvarade manuskripten af Marco
Polos berömda verk. I utförandet häraf tog han emellertid ej annan
del än att han författade det korta företalet, hvars väsentligaste
innehåll utgöres af en högeligen intressant utredning om
manuskriptets historia, författad af chefen för franska nationalbiblioteket,
M. Léopold Delisle. För sitt åtgörande härvidlag vann han dock
ej vederbörligt erkännande från det håll, där man närmast skulle
väntat ett sådant. Marco Polos förnämste utgifvare och
kommentator, sir Henry Yule, yttrade i »Athenæum», att han fann hela
publikationen tämligen öfverflödig, och uttryckte missnöje öfver att
hans egna utredningar icke blifvit begagnade för bestämmande af
handskriftens värde och förhållande till öfriga redaktioner, allt under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
