Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för återgifning af sådana original, som det här gällde att afbilda,
knappast gifva rum för några misstag. Nordenskiöld höll strängt
på reproduktionens oantastbarhet och gillade ingalunda, vare sig
att originalen återgåfvos delvis, än mindre att de utsattes för
omritning eller »facsimileteckning», ett tillvägagående som,
egendomligt nog, äfven efter det Nordenskiöld angifvit den enda rätta
metoden, kommit till användning i Konrad Kretschmers stora
atlas till Amerikas upptäcktshistoria; dennas praktfulla
kartafbild-ningar ansåg han därför, i trots af all därpå nedlagd noggrannhet,
såsom väsentligt misslyckade. Till facsimilen i Nordenskiölds verk
skall däremot forskaren alltid kunna vädja med trygghet, vare sig
det gäller att fastställa namnformer eller att intränga i de gamla
kartografernas tekniska förfarande.
En knappast mindre tjänst har han beredt forskaren genom
de utomordentligt talrika hänvisningar till äldre och nyare
litteratur, som i hans arbete förekomma. Den bibliografiska uppställning
som han användt för betydande delar af detsamma är i själfva verket
påfallande. Hans förteckningar på Ptolemæus-upplagor och hans
kartkataloger äro redan omnämnda, men på tal härom bör ej heller
förbigås hans förteckning öfver innehållet i den sällsynta italienska
kartsamling från medlet af 1500-talet, som kallas Lafreris atlas,
lika litet som hans äfvenledes i Facsimile-Atlas intagna återgifning
af Ortelii auktorkatalog, båda ytterst viktiga dokumenter, hvilkas
värde höjts genom talrika kritiska anmärkningar. Någon skulle
måhända kunna antaga, att den medhjälpare, hvilken Nordenskiöld
i sitt företal tackar för »många värdefulla, i synnerhet bibliografiska
upplysningar», haft någon andel i att arbetet fått sin här
framhållna karakter, men så är ingalunda förhållandet: Facsimile-Atlas
är, liksom Nordenskiölds öfriga arbeten, såväl till planens allmänna
drag som till dennas utförande i de minsta detaljer uteslutande
hans eget verk. 1 Om en impuls utifrån eller en förebild skulle
i Stockholm som kunde zinketsa enklare illustrationer. Fotolitografien, som i Sverige
införts redan på 1860-talet genom den sedan till Amerika öfverflyttade J. A. Mandel,
var däremot vid tiden för »Vegafärdens» utgifvande fullt utbildad och användes för
alla till verket hörande särskilda kartreproduktioner. Utom de nämnda fyra
zinketsningarna äro alla i texten tryckta facsimiler utförda i träsnitt, en särdeles dyrbar och för
kartor mycket otillfredsställande metod.
1 Jag har mer än en gång hört framkastas, att Nordenskiöld icke själ/ skrifvit
sina arbeten. Såsom medhjälpare vid utgifningen af de flesta af hans större verk anser
jag som en skyldighet att begagna detta tillfälle för att bestämdt tillbakavisa en sådan
förmodan. Som sagdt utkastade han själf planerna till sina litterära företag; stundom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
