Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
täckta af dessa jordslag, som åter mer eller mindre fullständigt
bortsköljts från höjder med motsvarande läge under samma gräns.
Den marina gränsen har befunnits ligga på olika höjd i olika
delar af Norrland. I norra Norrbotten, mellan Torne- och
Lule-älfvar, når den omkring 200—210 m. ö. h.; den höjer sig något mot
söder, så att den vid Piteälfven är omkring 220, vid Bastuträsk i
Västerbotten 240 m. Äfven har den visat sig ligga något högre
i öster än i väster. I mellersta Norrlands inre delar träffas
gränsen sålunda omkring 230—240 m. ö. h., under det att densamma
på de östligast belägna höjder, som aldrig varit helt och hållet
täckta af hafvet, når ända till omkring 280 m. I södra Norrland
blifva värdena åter något lägre, t. ex. 240 i Ljusdalstrakten, 220
vid Bollnäs och omkring 200 i västra Gästrikland.1
Om man med ledning af topografien och dessa bestämningar
utlägger den marina gränsens förlopp i Norrland på en karta, får man
fram kustkonturema sådana de voro, när landets nedsankning nådde
sitt maximum. Allt land, som ligger under den så konstruerade
kustlinjen, har sålunda en gång varit täckt af hafvet och följaktligen
genom landets höjning haft att först passera ett skärgårdsstadium,
innan det blef helt och hållet upplyft ur hafvet. Den marina
gränsen, ehuru i och för sig icke alltid så synnerligen märkbar, blir
därför i stort sedt en betydelsefull demarkationslinje i landets
geologiska utvecklingshistoria, och den blir detta icke minst i det
hänseende, som i föreliggande uppsats är viktigt, nämligen i fråga om
jordslagens egenskaper och utbredning. Under denna gräns träffas
icke allenast motsvarigheter till hvad som härutinnan karakteriserar
skärgårdsregionen, utan äfven sådana jordslag, som inom sistnämnda
region ännu äro täckta af hafvet och hvilkas bildning på hafvets
botten delvis ännu där pågår. Dit höra de af fin sand, mojord och
lera bestående jordslag, som med växlande mäktighet förekomma
inom regionens dalgångar eller breda ut sig öfver dess lågmarker
och slättland. Emedan dessa jordslag till det mesta äro afsatta vid
en tid, då dalgångarna och slätterna utgjorde hafsbotten, och
bildats genom finjordens utslamning från dåtida stränder eller af
älfvama inifrån landet uttransporterats och aflagrats vid dessas
mynningar, så kan den ifrågavarande regionen betecknas såsom *de
marina lerornas och älfsedimenlens region*. Med denna benämning
1 Mera detaljerade uppgifter härom finnas hos A. G. Högbom: »Till frågan
om den senglaciala hafsgränsen i norra Sverige», Geol. Fören. Förhandi., Bd 21, där
alla lokaler äro anförda, å hvilka den marina gränsens höjd hittills blifvit bestämd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
