Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
få ställen inom urbergsomrâdet, där tillgång på kalksten finnes, och
att den andra ligger inom det jämtländska silurområdet. Ännu ett
och annat exempel på nyodlingar i större skala inom den nu
af-handlade regionen skulle visserligen kunna andragas, men såsom
argument för myrodlingens förfäktare skulle de ha nägot värde,
endast för den händelse det kunde visas, att afkastningen stode i någon
rimlig proportion till odlingskostnadema. Något sådant har
emellertid ännu icke, mig veterligen, presterats. Man har så mycket större
skäl att i denna sak ställa sig skeptisk, då man ser, huru väl
belägna myrmarker i mellersta Sverige, där frostfara icke spelar
någon större roll, där märgel finnes i myrarnas omedelbara närhet
eller till och med såsom underlag för torfven, och där
arbetsprisen under de senaste decennierna varit blott hälften mot i öfte
Norrland, likväl fått ligga obegagnade. Att detta icke berott på
riklig tillgång på andra, ännu bättre odlingsmarker, framgår af den
i förhållande till folkmängden mycket obetydliga arealen
nyodlingar i samma trakter. I detta hänseende kan hänvisas till den
officiella jordbruksstatistiken för t. ex. norra Uppland, Västmanland
och Västergötland, där rik tillgång på sådana myrar och mossar
förefinnes.
På tal om de klimatologiska svårigheterna för ett på
myrmarkerna i öfire Norrland baseradt jordbruk har jag antydt, att
myrarna i många fall torde kunna på annat sätt än genom odling
och torrläggning komma jordbruket till godo. Det synes sannolikt,
att detta kunde ske genom att befordra den naturliga gräsväxten.
Hvad naturen inom denna region under gynnsamma
bevattnings-förhållanden kan åstadkomma i sådant hänseende, är man ofta i
tillfälle se invid bäck- och åstränder, som öfversilas vid högvatten,
äfvensom å många myrar, som vid högvatten öfversvämmas.1
Många större och smärre, nu endast svagt gräsbärande myrar
ha också ett sådant läge, att de utan större kostnader skulle
genom uppdämning på hösten och aftappning af vattnet på våren
blifva ett slags öfversilningsängar med kraftig gräsväxt. De försök
i denna riktning, som blifvit gjorda på flera ställen inom denna
region, ha ibland gifvit så vackra resultat, att det synes, som om
experiment i större skala med offentligt anslag och under fullt sak-
1 Att sphagnummossar spela så underordnad roll i denna regions stora myrmarker,
och att dessa till väsentlig del kunna betraktas såsom kärrängar eller starrkärr, torde
till stor del bero därpå, att de tidtals äro öfversvämmade, ett förhållande som åter står
i samband med landets topografiska beskaffenhet oçh klimat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
