- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
354

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arealen) inom de ofvanför den marina gränsen i södra Sverige belägna
områdena, t. ex. på Småländska höglandet, i Blekinge skogsbygd,
i de höglända delarna af Västmanland, än hvad den är i
Norrlands skogsregion, och man skulle därför kunna framställa den
åsikten, att den senare i framtiden torde blifva ungefär lika mycket
tagen i anspråk för jordbruket som de nämnda skogsbygderna i
södra Sverige, hvilkas första uppodling går mycket längre tillbaka
i tiden. Det är emellertid icke riktigt att göra en sådan
jämförelse. I forna tider, då industrien icke ännu konkurrerade om
arbetskrafterna och då emigrationen var så godt som okänd, gjorde
sig helt andra faktorer än nu för tiden gällande i fråga om
landets uppodling. Icke ens de förnöjsamma småländingame ägna sig
numera, fastän arbetsprisen i Småland äro blott hälften så höga
som i Norrland, i någon nämnvärd grad åt nyodling af
morän-markerna eller deras myrar, hvarpå så god tillgång finnes. Då
torde icke heller sådant kunna väntas inom Norrlands skogsregion.
Flera ännu ytterst svagt befolkade socknar inom denna regions
södra del fingo sin första bygd redan under medeltiden, andra
äro föga mer än ett århundrade gamla, men om dem alla gäller,
att, innan trävaruindustrien för föga mer än 50 år sedan började
taga fart i Norrland, någon egentlig konkurrens om
arbetskrafterna ej förekom. Isolerade som dessa bygder voro, kunde de i
allmänhet ej erhålla sitt behof af spannmål utifrån, utan jorden
måste odlas i sådan utsträckning, att afkastningen tillgodosåg
in-byggames nödvändigaste kraf. Den tid, som ej ägnades åt jakt
eller fiske och skörd af de naturliga ängarna — de tre
näringskällor, som i allmänhet lockade de första nybyggame att bosätta
sig inom denna region —, denna öfverblifna tid använde den
skötsamme nybyggaren till att utvidga sina odlingar. På detta sätt
fortskred odlingen och gaf en nödtorftig utkomst. De få behof,
som ej kunde direkt tillfredsställas med hvad naturen gaf, fingo
antingen blifva otillfredsställda eller också skaffades medel därtill,
i den mån så lät sig göra, genom afyttring af skinn, vildt, och i
vissa trakter tjära och pottaska. I mångt och mycket nära nog
ett naturfolk, kommo på 1800-talets senare del de norrländska
skogstrakternas inbyggare plötsligt, och utan förmåga eller rådrum
att tillpassa sig efter de nya förhållandena, under trävarurörelsens
inflytelser. Genom att sälja afverkningsrätten å sina skogar för
viss tid och genom rikliga tillfällen till arbetsförtjänster vid
skogshyggen m. m. blefvo de rikare på klingande mynt än de någon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free