Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bara marken, utan man hade under dem bredt hackadt granris
eller något dylikt, som ofta ombyttes och ökade finnens
gödselförråd. Några särskilda bås funnos endast undantagsvis, så att
kreaturen, som fastbundos vid väggen med björkvidjor, skildes åt
endast af några i väggen fastsatta stänger. På bindstockarne, som
ungefär vid manshöjd öfver golfvet förbundo sidoväggarna, fanns
en lådliknande säng — motsvarande gället i svenskbygden —, där
kvinnorna stundom hade sina sofplatser, och hvilken i likhet med
den öfre våningen af den bekanta skåpsängen, som också i senare
tid förekom i finnbygden, kallades tarra. Hade finnen häst,
uppfördes ofta också ett särskildt stall, inredt ungefär på samma sätt
som ladugården. Dessutom funnos en del andra uthus, såsom
gethus, svinhus, källare, redskapsskjul, vedbod m. m., hvilka
uppfördes i många olika storlekar och vanligen icke företedde något
särskildt för finngården karakteristiskt. Detta gjorde däremot tian,
som var afsedd för sädens torkning. Denna byggnad * *, som för
sädens torkning var försedd med en liten, utan tillhjälp af
murbruk uppförd gråstensugn, hade rätt betydlig höjd och bestod af
två våningar, skilda åt af en af runda, löst liggande kaflar bildad
lafve, hvilken midt för dörren var försedd med en öppning,
hvar-igenom rågneckema uppkastades för att ställas till torkning.
Någon rökgång fanns här icke, och vid eldningen tillstängdes
dessutom såväl skjutluckan som dörren, så att röken fick söka sig väg
ut bäst den kunde genom springor i tak och väggar.
Det allra mest typiska huset för en finngård jämte pörtet var
och är emellertid ännu i dag badstugan. Denna, som lika litet
som pörtet är en ursprungligen finsk inrättning, utan kommit till
finnarne från deras grannar, slaver, letter eller skandinaver,2 har
emellertid hos dessa senare till en stor del försvunnit. I Sverige
var emellertid badstugan vid tiden för den finska invandringen
myckèt använd, och ända in på 1700-talet hörde den i många af
våra landskap ännu nödvändigt till hvarje välordnad gård. I tredje
flocken af Glysisvallur8 uppräknar prosten Broman bland
kvinnornas sysslor att »laga till Badstufvugången 2 eller 3 gånger i
månaden », hvadan badstugan sålunda ännu på den tiden flitigt
användes till bad. Numera torde den emellertid ytterst sällan för
detta ändamål användas af svenskbygdens folk, fastän den på
1 Se Brom ander, Svedjebruket, sid. 279.
* Ahlqvist anf. arb.
* »Helsingboken», utg. af Hægermarck 1900.
Ymer, içoj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
