Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade sig nu de badande i den heta ånga, som uppstod genom att
man göt vatten på den glödheta ugnen. Huru de finska baden
gingo till, är väl bekant genom en mängd skildringar från Acerbis
tid. Äfven från de svensk-norska finnames badstugor finnas flere
skildringar på grund af autopsi, t. ex. af Eilert Sundt, Schröder,
Axelson m. fl. Jag skall därför endast nämna, att bruket att
bada »sine discrimine sexus», som alla författare från prosten
Boethii tid ej underlåta att allt efter olika ståndpunkter med nöje
eller fasa omtala, numera lär vara ett minne blott. Baden skedde
i regeln en gång i veckan, på lördagen. Några slags tvättningar
mellan badtidema förekommo icke.
Tyvärr lära de finska baden försvinna i och med finskheten i
öfrigt. Att döma af de uppgifter, som Segerstedt i slutet af
1880-talet inhämtade, torde de dock ännu mångenstädes finnas kvar. För
att blott nämna ett par exempel, skrifver en meddelare från
Ofvan-sjö, där eljest ytterst få spår af finnarne finnas kvar, att baden
visserligen voro sällsynta, men att han haft tillfälle att vara med
om 3—4 sådana under de sista tio åren. I Nås och Grangärdq,
där en badstuga fanns vid nästan hvarje finngård, användes den
till rökning af kött och torkning af lin; i Jäma användes badstugan
ännu hvaije lördag till bad ; detsamma uppgafs också för en stor
del af den norska finnmarken och den till densamma gränsande
värmländska, så att ännu torde det dröja lång tid, innan den
alldeles kommer ur bruk.
Jag har ett par gånger omnämnt det svenska inflytandet på de
svenska finnarnes byggnader. Tydligast visas detta på
bostadshuset, rökstugan. Denna var, som vi i det föregående omtalat,
ursprungligen i saknad af fönster och blott försedd med små
gluggar med skjutluckor. På de nuvarande rökstugorna däremot finnas
alltid fönster, på somliga äldre blott ett, på andra däremot äro
alla gluggarne ersatta af fönster (se fig. 14). På ett och annat
ställe, särskildt i bergslagerna, torde fönster i något pörte funnits
ganska tidigt. Så torde nog vara förhållandet med det pörte med
blyinfattade fönsterrutor, som Hult1 omnämner från Nya
Kopparberget. Och ännu finnas i behåll1 2 ett par målade glasrutor, som
tillhört Pendel PemadofF, en karelare, som inkom hit på Karl den
nionde# tid. Men i allmänhet torde denna förändring hafva skett
1 Ljusnarsbergs krönika, sid. 230.
2 Segerstedts samlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
