Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bo på det gamla sättet. Så fanns för något mer än ett tiotal år
sedan i byn Viggen blott två svenskstugor, och de voro båda
uppförda af inflyttade svenskar. Eljest försvinna rökstugorna hastigt.
I alla Dalames finnmarker finnes ej en enda rökstuga bebodd, och
högst få äro kvar. I Ljusnarsbergs socken finnas också blott ett par,
och i Hällefors fanns för tio år sedan blott en enda; flere därstädes
nu lefvande personer äro emellertid födda i rökstugor. Äfven i de
genuina finnmarkerna minskas deras antal hastigt, då man knappast
bygger några nya sådana. I Grue finnskog funnos sålunda år 1868
74 boningshus, hvaraf ej mindre än 71 voro rökstugor, under det
att 20 år senare antalet rökstugor nedgått till 57. På samma sätt
går det på svenska sidan. Inom några byar i Hvitsand har till
exempel deras antal under en tid af 40 år nedgått från ett antal
af 75 till 22.
Det finska huset visar oss således en liknande utveckling, som
vi träffa så godt som öfverallt i Skandinavien, både i Sverige och
Norge. Först bygges ett eldhus, som tjänar till bostad under den
första tiden, så tillkommer en bod till förvaring af förråden och
därefter en större stuga, som blir bostad, under det eldhuset
degraderas till kokhus. Det nya huset växer så ut med förstuga
och kåfve, och slutligen kommer nystugan, först måhända fristående,
men så förenad med det äldre huset. Härtill komma då uthus,
stall, bodar m. m.
Liksom förhållandet i allmänhet var i öfriga trakter af landet,
förlädes alla dessa hus utan någon ordning, allt efter som de lokala
förhållandena gjorde den ena eller andra platsen bekvämligare.
Bruket att förlägga husen omkring en fyrkantig gårdsplan torde
emellertid tämligen tidigt kommit till användning först i våra
sydligare landskap1 och sedan så småningom spridt sig ända upp mot
våra nordligaste trakter. Äfven i det finska moderlandet förekom
detta bruk, i all synnerhet i de västligare delame. Och det finnes
bestämda uppgifter om, att detta bruk äfven inträngt i våra
finnskogar. Så skrifver en meddelare från Ockelbo,2 att husen i
finnmarkerna fordom voro byggda i fyrkant omkring en gårdsplan,
ehuruväl de på senare tiden flyttats ut. Själf har jag sett husen
så anordnade vid en gammal finngård i Hälsingland, ehuruväl
fyrkantens ena sida var öppen. * *
1 E. Hammarstedt, Svenska Folket (i »Ljus», sid. 464).
* Segerstedts samlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
