Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhoppningar, då de utan hänsyn till breddgrad m. m. göra sina
beräkningar, man dock måste medgifva, att myrodlingar hafya en
utomordentligt stor framtid just inom skogslandet. Man må väl ock kunna hoppas,
att staten skall i mera väsentlig mån träda emellan genom billiga frakter
för jordförbättringsmedel på järnvägarne och ångbåtarne, om nu staten en
gång böljar understödja sjökommunikationerna i det inre.
Beträffande den långa norrländska. sommardagens betydelse för
vegetationen borde man ej glömma att taga hänsyn till solljusets ganska olika
aktivitet i Norrland och i södra Sverige.
Professorn, frih. G. De Geer ansåg det visserligen otvifvelaktigt
och hade själf flera gånger såväl i publikationer som föreläsningar
framhållit, att inom vårt land hufvudmassan af den odlade jorden och af
befolkningen träffas inom de stenfria marina sedimentens område och att
ofvan den marina gränsen helt andra natur- och befolkningsförhållanden
vidtaga, men det syntes dock, särskildt med afseende på Norrland med
dess afvikande sedimentförhållanden, ännu vara outredt, huruvida
åtskillnaden mellan de båda områdena beror af olika bördighet eller af andra
förhållanden, såsom olika läge och odlingskostnader. Under en geologisk
resa genom Norrlands marina område hade det slagit tal., huru föga
detsamma gjorde skäl för benämningen lerornas region, då de feta leror,
som träffas inom sydligare delar af landets marina område, här företrädas
af en mycket stoftig och finsandig jordart, som blott sällan kunde kallas
lera, under det den ojämförligt mest utbredda jordarten syntes vara sand,
hvars fruktbarhet ej sällan föreföll ganska tvifvelaktig. Em’ellertid saknas
ännu i dessa trakter så godt som helt och hållet mera detaljerade
undersökningar och kartarbeten, utan hvilka det är vanskligt att bilda sig ett
fullt objektivt omdöme i frågan.
Landtbruksinspektören A. Lyttkens lämnade en upplysning om nyare
undersökningar angående orsaken till kulturväxternas hastigare utveckling
inom nordligare breddgrader.
Föredraganden besvarade i korthet de gjorda anmärkningarna,
hvar-efter diskussionen afslöts.
Genom ledamoten af riksdagens andra kammare, lappfogden A. F.
Burman har Sällskapet fått sig tillstäldt »protokoll, hållet vid sammanträde med
jordbrukare i Lycksele socken påskdagen den 30 mars 1902»,
samman-kalladt för att inlägga en gensaga mot den på tidningsreferat grundade
kännedom om prof. Högboms ofvannämnda, i detta häfte af Ymer
åter-gifna föredrag, i hvilket enligt ifrågavarande protokoll »uttalats den åsikten,
att jordbruket inom skogsbältet inom Västerbottens län, dit Lycksele socken
måste anses höra, hade ringa utsträckning och få möjligheter». Mötet,
i hvilket deltogo »inemot 150 jordbrukare», antog följande resolution:
»Utan att vilja inlåta oss på frågan om gagnet af grundligare
vetenskaplig undersökning om beskaffenheten af jorden i Lappmarkens egentliga
skogsbygd, något som vi icke förstå, vilja vi här närvarande
hemmansägare och arrendatorer, som bruka och sköta jord från detta område, här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
