Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en själfständig indiankultur. Sålunda funno vi en graf i en grotta
innehållande allehanda rent indianska föremål, äfvensom ett kohom.
Boningshusen hafva legat på bergsluttningarna, och hvaije familj
har haft sin begrafningsplats intill hyddan, vanligen i en liten
grotta. Kolossala terrasseringsarbeten för odlingar hafva varit
anlagda. Då klimatet i punan är mycket torrt, finnas talrika
trä-och skinnsaker bibehållna. Keramiken har stått lägre än den vi
Fig. 6. Väfstol af kaktusved. Puna-indianska. Fot. af E. v. Rosen.
mötte vid Quinta. Ornamenten äro få, målade, ej ristade som
där. En hel del skinn och föremål af trä härröra säkerligen
från dalarna och hafva kanske erhållits i utbyte mot koksalt.
Omaguacas (humahuacas) voro antagligen lydfolk under incas men
synas ej hafva i nämnvärd grad tillägnat sig något af deras höga
odling. Äfven här finner man hafssnäckor i grafvarna, såsom hos
calchaquis (Moreno). Vid Casabinda tillvaratog v. Rosen ett stort
antal människokranier, de allra flesta pressade med konst.
Rarn-grafvar i alldeles enkla urnor anträffades äfven här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
