- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
517

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Underlaget för Falklandsöarnes devoniska sandstensformation
har hittills varit okändt.

Under en färd med ett segelfartyg i mars detta är iakttog förf.
i Kap Meredith, Väst-Falklands sydligaste udde, en praktfull profil,
visande, under nästan vågräta bäddar af den falkländska
sandstensformationen, en äldre, starkt dislocerad formation. Ett besök på
platsen kunde ej då företagas, men vid afgången från Port Stanley
i september anlöpte Antarctic en närbelägen hamn, Port Albemarle,
hvarifrån en exkursion företogs till Kap Meredith. I den höga, nästan
öfverallt lodräta kustprofilen kunde den undre formationen nås endast
på en punkt, där den visade sig bestå af gneis genomsatt af en
ymnig granitintrusion. Dessa bergarter voro starkt genomvittrade
till åtminstone 5 m. djup under kontakten till sandstensformationen.
En annan del af denna äldre formationskomplex, uppbyggd af
lagrade bergarter, sannolikt kristalliniska skiffrar, var från land
fullkomligt otillgänglig.

Ehuru ett definitivt bestämmande af denna formations ålder
måste anstå, tills efter vår hemkomst en mikroskopisk
undersökning af de medförda stuffema blifvit utförd, kan det dock
näppeligen lida något tvifvel, att vi här hafva funnit till urberget
hörande bergarter. Påvisandet af att den falkländska
sandstensformationen hvilar direkt på ett arkäiskt underlag gör det nu möjligt
att i en bestämdare form diskutera denna devoniska plattas
tek-toniska förhållande till Magellansländemas tertiära lågland och
kordillerakedja.

D:r Nordenskjöld fann vid en kort rekognosceringstur den 31
december 1901, att förhållandena i Port Stanley-trakten synas tala
mot antagandet af .en forntida nedisning. De mera omfattande
undersökningar, som sedan blifvit utförda, hafva bekräftat detta
antagande genom påvisandet å ena sidan af frånvaron af
moränbildningar, å den andra af en ymnig förekomst af reliefformer, hvilka
synas alldeles oförenliga med antagandet af en kvartär isbetäckning.

Den klimatförsämring, som framkallade den maximala
glaciation, hvars hufvuddrag vi nu känna från Magellansländerna,
Dirk-Gerritsz-arkipelagen och Syd-Georgien, har emellertid ej passerat
spårlöst öfver Falklandsöarne. Den framkallade här ett tillstånd,
sannolikt till de allmänna dragen erinrande om de förhållanden,
som vi i nutiden möta på en ö i Nordishafvct, Beeren Eiland, där

Ymer, tgoi. 36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free