Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tält och sin ramsvarta hytt ljudlöst glida utmed strand terrassen,
flydde de allt hvad de förmådde, lämnande både får och eldar
åt deras öde. Huru vi än ropade, voro och förbiefvo de borta.
Under hela färden hade vi svårt att komma i beröring med de
half-vilda herdar, som beta sina fårahjordar i Tarims urskogar. Som
förskrämda antiloper togo de nästan alltid till benen vid åsynen af
faijan. Endast med list kunde vi få tag i dem och behöllo dem
då ofta ombord så långt deras geografiska kunskaper räckte.
Ett afbrott i vår ensliga förd erbjöds, då vi nalkades Avvats
bebodda trakter. Här möttes jag af flera bekar och hela skaror af
ryttare, 8 falkonerare voro med till häst och förde örnar och
jaktfalkar på sina handskar. De följde oss på stränderna, och en
festligare procession hade Tarims böljor säkerligen aldrig skådat.
Både dag och natt flögo nu på hösten massor af vildgäss förbi
för att öfver Jarkent begifva sig till Indien. De höllo sig på
omkring 200 m. höjd och fyllde luften med sina ängsliga skrik. De
finna sin luftiga väg, dessa beundransvärda, skyndsamma pilgrimer,
lika säkert som de smältande glacierernas rännilar hitta ned till
Lop-nor. En ståtlig anblick erbjuda de, då de i militäriskt
ordnade falanger och på outtröttliga vingar jaga bort öfver jorden.
Så nådde vi Aksu-darjas mynning och fingo ett väldigt tillskott
af vatten under flottiljen. Strömhastigheten uppgick till 72 m. i
minuten, och faijan snurrade rundt ett hvarf, då vi gledo ut på
sammanflödets hvirfvel.
Det gick präktigt, stränderna försvunno bakom oss, men här
och hvar möttes forsar. Under ett par dagar gjorde vi 101 m. i
minuten, och då gällde det att se upp. Vi rusade förbi skogar och
kamischstepper och löpte ofta fara att dränkas under ras af
vacklande strandterrasser.
Fram på hösten började det bli kännbart kallt ombord. Natten
till den 14 nov. fröso färjorna fast i tunn is. I slutet af
månaden sjönk minimitemperaturen till — i6°- En gång hade vi ett
farligt äfventyr. Färjan svängde under en hög, brant strand, då
vi framför oss varseblefvo en poppel, som lutade ut öfver den del
af floden, där strömdraget gick. Störarna bottnade ej, tält och
öfverbyggnad hade ofelbart strukits af däck, om icke en af karlarne
i tid hoppat i det iskalla vattnet och simmat i land med en lina.
Med största spänning afvaktade vi nu isläggningen, som förr
eller senare skulle resa ett obevekligt hinder i vår väg. Det blef
en kapplöpning mellan oss och isen. Skulle vi hinna fram till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
