Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 4 juni syntes i fjärran den långa, svarta linjen af
karavanen, som långsamt nalkades oss. Det var festligt att se detta
tåg komma dragande i stormen, medan vågorna brusade mot
stranden. Först redo kosackerna TjernofF och Tjerdon i sporrsträck
fram till mitt tält och rapporterade på militäriskt vis, att allt var
lugnt, och sedan defilerade hela tåget förbi högkvarteret i en rad,
som på en god stund icke tog slut, och kamelklockorna ringde
högtidligt. När hela följet slagit sig ned i linje med våra tält, liknade
stranden en lifligt trafikerad korso.
Fig. 6. Tograkdunge norr om Arghan.
Min plan var nu att tåga mot söder, tills vi nådde en trakt
med drägligt bete, och där anlägga ett hufvudkvarter, hvarifrån
vidare operationer skulle företagas.
En svår bit skilde oss från Arka-tag, jordens högsta kamkedja.
Marken är mjuk och sjunker under djuren, man förlorar sig i en värld
af förargliga småberg och måste ofta vända om. Spejare
utskickades hvarje dag för att se efter, om den tunga karavanen kunde
taga sig fram. Vid ett tillfälle stupade 13 åsnor, vid ett annat 9,
deras last räddades på hästar och minskades för öfrigt alltför hastigt.
Vid de mäktiga kedjor, som utgöra Arka-tags förberg, rastade
vi ett par dagar för att rekognoscera trakten och söka efter ett
pass. Här var det sista betet under en lång tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
